Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sulfanilsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Sullivan—Sumatra
244
gentemot Marins och.
demokraterna den aristokratiska
republikens grundsatser och sökte stärka
senatens författningsenliga
ställning. Se Romerska riket
sp. 1292 f.
Sullivan [soTlivon], Arthur
S e y m o u r, f. 1842, d. 1900,
engelsk tonsättare, skrev
scenmusik till ett flertal av Shaksperes
dramer samt tonsatte oratorier,
kantater, orkestermusik, operan
Ivanhoe (1891) m. m. men vann
främst rykte genom en rad
operetter, burna av en lättflytande
melodisk uppfinning (bland dem
Mikadon, 1885, Sthlm 1890).
Sully [syli’J, Maximilien
de Béthune, hertig av S., f.
1559, d. 1641, fransk statsman.
S. deltog på Henrik av Navarras
sida i hugenottkrigen och blev
efter dennes tronbestigning hans
främste rådgivare, från 1599 ss.
finansminister. S. inlade stora
förtjänster om
återuppbyggnadsarbetet efter inbördeskrigen.
Han skrev Oeconomies royales
(2 bd, 1638), vari han bl. a.
utvecklar den berömda ”grand
dessein”, som han, trol. för att
förläna den större auktoritet,
tillskrev Henrik IV. Den utgör en
plan att ombilda Europa till en
republik av 15 lika starka stater,
inbördes underkastade skiljedom.
Sully-Prudhomme [syli’ [-pryd-å’mm],-] {+pryd-
å’mm],+} René, f. 1839, d. 1907,
fransk skald, led. av Fr. akad.
1881, erhöll Nobelpriset i
litteratur 1901. S. tillhörde
parnassis-terna (se d. o.) och framträder i
sina finslipade, melodiösa dikter
(bl. a. saml. Les solitudes, 1869;
Le bonheur, 1888; sv. övers, i
urval 1889 och 1901), av vilka
särskilt dikten Le vase brisé blivit
berömd, som en av tidens
naturvetenskapliga åskådningssätt
på
verkad filosofisk skald av
utpräglat pessimistisk läggning.
Sulpi’cius S e v e’ r u s, f. omkr.
360 i Akvitanien, d. omkr. 420,
munk, kyrkohistorisk författare,
skrev dels Histo’ria, sa’cra, en
skildring av den
gammaltestamentliga tiden och kyrkans
historia till omkr. 400, dels Vi’ta
Marti’ni, en svärmiskt hänförd
biografi över S:s lärare och vän,
den helige Martin av Tours.
Sulta’n (arab., eg. herravälde,
härskare), titel för vissa
muhammedanska regenter. — S u 11 a
-n a’ t, en sultans rike.
Su’luer, se Z u 1 u e r.
Su’luland, se Z u 1 u 1 a n d.
Su’lusjön, S u 1 u ö a r n a, se
Filippinerna sp. 1540.
Sulzer [soTltser], J oh ann
Georg, f. 1720, d. 1779, tysk
upplysningsfilosof och estetiker,
prof, i Berlin 1747. S., som sökte
göra det estetiska intresset
beroende av moralen, har övat
inflytande på svenska estetiker vid
1700-t:s slut (bl. a. Leopold).
Suma’k, en orientalisk
snärj-vävnad (se d. o.) utan bottenväv,
där alltså snärjningen bildar hela
vävytan. Mattor i denna teknik
bruka kallas ”sydda”. De utföras
huvudsaki. i Kaukasien och ha
geometriska mönster.
Suma’k, se R h u s.
Suma’tra, näst Borneo den
största bland Stora Sundaöarna,
mellan 5° 40’ n. br. och 6° s. br.,
skiljes från Malacka i n.ö. genom
Malackasundet och från Java i s.
genom Sundasundet. 434,096
kvkm. Jämte smärre öar bildande
9 residentskap (provinser) i
Ne-derl. Indien (455,918 kvkm. 6
mill. inv., därav c:a 20,000
européer). — Västkusten är
omväxlande sandig och brant, med
goda hamnar, östkusten låg,
övervägande sumpig och med man-
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
