Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sumba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Sumba—Sumerer
246
grovevegetation, öns inre fylles i
v. till större delen av platåer,
uppbyggda av ungtertiära sediment
och eruptiva bergarter på
ruinerna av gamla veckberg; över
platåerna höja sig ett flertal delvis
verksamma vulkankäglor. I ö.
utbreder sig ett glest befolkat,
sumpigt och skogbevuxet lågland,
genomflutet av talrika
deltabildande floder. Klimatet, som är
utpräglat tropiskt med stor
nederbörd året om, är särskilt i ö.
ohälsosamt för vita. — Det trol.
äldsta folkskiktet utgöres av
negritostammar i ö. I övrigt
märkas malajer, bl. a. de förr
krigiska atjeherna i Atjeh samt
ba-takerna omkring Tobasjön. —
Näringslivet har utomordentliga
förutsättningar i öns stora
fruktbarhet och rika mineraltillgångar
men lider starkt av osäkra
politiska förhållanden, då
infödingarna bevarat mycket av sin
självständighet. Huvudnäring är den
särskilt norrut betydande
plan-tageodlingen, som främst
producerar tobak (årligen c:a 20,000
ton), kaffe, kautsjuk, peppar och
vanilj. Av betydelse äro stenkols-
Risfält på Sumatra.
fälten i Padangs högland samt
oljefälten och guldgruvorna i s.
Bland städerna märkas Padang,
Palembang och Medan. — S. blev
först känt för Europa genom
portugiserna, som vid 1500-t:s
början där anlade några faktorier.
De undanträngdes dock i slutet
av 1500-t. av holländarna, som
därefter steg för steg utvidgat
sitt välde över ön i kamp mot
inhemska riken och engelsmännen.
Su’mba, annan form för
Soem-ba (se S u n d a ö a r n a).
Sumba’wa, annan form för
Soembawa (se S u n d a ö a r n a).
Sume’rer, s u’ m i r, de äldsta
kända invånarna i Babylonien, i
dess s. del kring nedre Eufrat. S.
uppfunno kilskriften (se d. o.)
och skapade den babyloniska
kulturen (se Babylonien). Om
de utgöra urbefolkningen i dessa
trakter, är ej känt. De synas
väsentligt ha skilt sig från den
semitiska typen och snarare närmat
sig den mongoliska. S. hade en
relativt högt utvecklad konst,
bevarad främst i skulpturverk:
berättande reliefer och
porträtthuvuden (se ill. till
Bildhug-garkonst sp. 1496). S:s språk,
sumer iskan, var
agglutine-rande; alla försök att anknyta
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>