Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Superoxider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Supponera—Surbrunn
268
Suppone’ra (lat. suppo’nere),
antaga, förutsätta.
Suppo’rt (eng. support, stöd),
den del av en svarv 1.
hyvel-maskin, i vilken stålhållaren för
svarv- 1. hyvelstålet är fästad.
Suppuratio’n (av lat.
suppura’re, vara sig), varbildning.
Supradenta’1 (av lat. su’pra,
över, och dens, tand),
övertand-Ijud, konsonant (se d. o.), vid
vars bildande tungspetsen stödes
mot den övre tandvallen. S.
kallas även alveola’ r (jfr
Alve o 1). I svenskan ha S. vanl.
uppkommit genom
sammansmältning av r med d, t, n, s eller l
(jord- fart etc.).
Suprakrusta’la bergarter (av
lat. su’pra, över, och cru’sta,
skorpa), bergarter, som bildats på
1. i omedelbar närhet av jordytan,
således alla sediment samt, av
magmabergarterna, ytbergarter
(se Struktur). Motsatsen är
infrakrustala
bergarter (av lat. i’nfra, nedanför) 1.
djupbergarter (se d. o.).
Su’praledande (av lat. su’pra,
över), se
Ledningsför-m å g a.
Supramari’n (av lat. su’pra,
över, och ma’re, hav), överhavs-,
spec. om geologisk bildning,
tillkommen ovan havsytan, t. ex.
torv, sötvattenslera.
Supranaturali’sm (av lat.
su’pra, över, och natu’ra, natur),
åskådning, som betonar det
övernaturliga, uppenbarelsemässiga
draget i kristendomen.
Suprareni’n (av lat. su’pra,
över, och ren, njure), se
Adrenalin.
Supremati’ (av lat. supre’mus,
överst), övervälde, överhöghet. —
Suprem a’ tsak ten, se
Reformationen sp. 918.
Sur, se T y r o s.
Sura, socken i Västmanl. L,
pastorat i Västerås stift. 4,095
inv.
Sura’, högerbiflod till Volga.
Segelbar från Pensa. 848 km.
Su ra, se Koranen.
Suraba’ja, annan form för
Soe-rabaja.
Sura bergarter, bergarter
med mer än 60 % kiselsyra;
övriga bergarter kallas b a s i s k a.
S. äro gnejs, granit, felsitporfyr,
syenit m. fl., basiska gabbro,
diabas, basalt. S. äro på grund av
kvarts- och fältspatrikedomen
ljusa, medan de basiska med sin
rikedom på mörk glimmer,
amfi-bol och pyroxen äro mörka. Även
inom en bergartsgrupp, t. ex.
granit, skiljes mellan sura och
basiska varieteter, liksom mellan
sur, intermediär och basisk gnejs,
för att markera en större 1.
mindre rikedom på ljusa (resp,
fattigdom på mörka) mineral.
Surahammar, järnverk med
martin- och valsverk, gjuterier,
smidesverkstäder, mek.
verkstäder m. m., i Sura skn, Västmanl.
L, vid Stockholm—Västerås—
Bergslagens järnvägar. Äg.
Surahammars bruks a. b., som även
äger Spännarhyttan (se d. o.),
träsliperi m. m. vid Sörstafors,
Kolbäcks skn, såg i Nordansjö,
Norbergs skn, samt ett flertal
järngruvor och
vattenkraftstationer. Bolaget, som bildades 1872,
inköptes av A. S. E. A. 1917.
Suraka’rta, annan form för
Soerakarta (se Solo).
Sura’t, stad i presidentskapet
Bombay, Britt. Indien, vid Taptis
mynningsvik. Flera moskéer.
Betydande hamnstad. 120,000 inv.
— S. var länge Indiens viktigaste
handelsplats och folkrikaste stad.
Dess nedgång började, då engelska
ostindiska kompaniets huvudsäte
1708 flyttades från S. till Bombay.
Surbrunn, äldre benämning på
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
