Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Surdeg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Surdeg—Susaa
270
hälsokälla med starkt
kolsyre-haltigt vatten.
Surdeg, se
Jästfabrikation.
Surfing [sø’fing] (eng., av
surf, bränning), badsport, vid
vilken man håller sig stående på en
bräda, bogserad av en
snabbgående båt. S. härstammar från
Söderhavsöarna, där S. utföres
på bränningarna utan bogsering.
Sur foder, grönfoder, vanl.
rot-fruktsblast, som undergått sur
jäsning. Jfr Pressfoder.
Surhetsgrad. Geol.
Kiselsyre-halten hos en bergart (jfr Sura
bergarter). — Kem.
Koncentrationen av väte-ioner i en
lösning (jfr Reaktion. Kem.
och Lantbr.). — Metallurg. Se
Slagg.
Surina’m, se Guyana 2.
Surinampadda, Pi’pa [-ameri-ca’na}-] {+ameri-
ca’na}+} en art Grodor med
spetsig nos, brett huvud och plattad
kropp. Tunga och tänder saknas.
Ynglet utvecklas i med lock
till-slutna celler i huden på honans
rygg. Surinam, Brasilien.
Surkulla, se A n t h e m i s.
Surkål, se B r a s s i c a sp.
511.
Surnumerä’r [syr ],
syrnu-m e r ä r (fr. surnuméraire),
övertalig, övertalig tjänsteman,
tjänsteman ”över stat” (se d. o.).
Surprene’ra [syr-], syr pr
e-nera (fr. surprendre),
överraska. — S u r p r i’ s [syr-],
s y r p r i s, överraskning.
Surrey [sa’rri]. 1. Grevskap i
s. England, i n. gränsande till
Thames och London.
Mejerihantering, trädgårdsodling. Industri
nära London. 930,000 inv.
Huvudstad Guildford. — 2. Se
London sp. 735 f.
Surrey [so’rri], Henry
H o w a r d, earl of S., f. antagl.
1518, d. 1547, engelsk skald. S.,
som jämte Wyatt är den främste
förelöparen för den engelska
renässansen, skrev främst sonetter,
påverkade av Petrarca. Med
sin övers, av delar av Vergilius’
Aeneid införde han blankversen i
engelsk litteratur.
Surroga’t (av lat. surroga’re,
föreslå i någons ställe),
ersättningsmedel.
Surröta, se Yngelröta.
Surströmming, strömming,
som saltats och undergått
mjölksyre jäsning, är en i Norrland
högt skattad maträtt.
Su’rsum co’rda, lat., eg.
”hjärtana uppåt”, i romerska mässan
sedan äldsta tid (i varje fall från
100-t:s slut) brukad inlednings
-antifoni till den eg.
nattvards-mässan, i svenska mässan på
mot sv. punkt återgiven med:
”upplyften edra hjärtan till Gud”.
Surt, i poetiska Eddan
namnet på en av gudarnas
huvudfiender vid Ragnarök. Han
framstäl-les ss. herre över den eld, som
förtär världen. På Island synes S.
ha uppfattats ss. en vulkandemon.
Sur te, glasbruk i Nödinge skn,
Älvsb. 1., anlagt 1862. Äg. a. b.
Surte—Liljedahl, grundat 1906.
Surteby-Kattunga, socken i
Älvsb. 1., jämte Fotskäl och
Tostared pastorat i Göteborgs
stift. 1,155 inv. — S. bildades
1926 genom sammanslagning av
socknarna Surteby och Kattunga.
Surtorn, se Berberis.
Survivans [syrviva’ngs], s y r
-vivans (av fr. survivre,
överleva), rätt att tillträda en
befattning vid innehavarens frånträde.
Susa, ruinstad i s.v. Persien,
50 km. från gränsen mot Irak
(se vid. Elamiter).
Su’saa [-å], Själlands största
vattendrag, Danmark, upprinner
ö. om Næstved och mynnar i
Smaalandsfarvandet. 83 km.
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
