Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sutare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Sutare—Suveränitet
274
Sutare, Ti’nca tinca, en art
K a r p a r med rätt bred kropp,
små. fjäll, hög ryggfena och små
skäggtömmar vid mungiporna.
Ovan mörkgrön, under gråaktigt
gulvit. Europa; s. och mell.
Sverige, i sjöar och inre ö.
skärgårdar. Lever av smärre vattendjur.
Vintern tillbringas i dvala. God
matfisk. Odlas ofta i dammar.
Suta’sch, försv. form av
sou-tache (se d. o.).
Sutene’ra (fr. soutenir),
underhålla ; uppehålla sig. -— S u t e
-n ö’ r, detsamma som alfons.
Suterrä’ng, försv. form av
souterrain (se d. o.).
Sutherland fsoMholond],
grevskap i nordligaste Skottland,
mellan Nordsjön och Atlanten.
Fåravel och fiske. 16,000 inv.
Huvudstad Dornoch.
Sutlej [so’ttlidj], Satledj,
den förnämsta av ”femfloderna” i
n.v. Indien (se Punjab),
upprinner i Tibet (Trans-Himalaya),
upptager från h. de övriga
”femfloderna” och utfaller från v. i
Indus. 1,500 km., därav 600
segelbara. Se Asien sp. 744.
Su’tras, se Indisk
litteratur sp. 1337.
Sutro [so’trå], Alfred, f.
1863, engelsk dramatiker, har
vunnit framgång med talrika
societetsskådespel, av vilka flera
uppförts i Sverige (bl. a. The
realis of Jericho, 1904, Jerikos
murar, uppf. i Sthlm 1907).
v. Suttner [so’tt-], Berta,
f. grevinna K i n s k y, f. 1843, d.
1914, friherrinna, österrikisk
författarinna. S. var ivrigt verksam
för fredsrörelsen inom Tyskland
och Österrike och utgav bl. a.
1892—99 tidskriften Die Waffen
nieder!. En stark fredstendens
präglar även hennes romaner
(bl. a. Die Waffen nieder!, 1889,
Ned med. vapnen!, 1890, med dess
Berta v. Suttner.
fortsättning Marthas Kinder,
1903, Marthas barn, s. å.). 1905
erhöll hon Nobels fredspris.
Sutu’r (av lat. sutu’ra, söm).
1. Anat. Bensöm (se Kranium
sp. 1286). — Geol. Se S t y 1 o 1 i
-ter. — Kirurg. Sömmen i
tillsydda sår. I inre organ användes
som symaterial vanl. catgut (se
d. o.), i hud och ytliga slemhinnor
vanl. silke, som avlägsnas sedan
såret genom läkning ernått
tillräcklig styrka.
Su’um cui’que, lat., ”åt var
och en sitt”, citat från Cicero.
Se även Fritt gods.
Suva, huvudstad på Fijiöarna,
på Viti Levus sydkust. S. har
utmärkt hamn och är viktig
kolstation. 1,700 européer.
Suwalki, stad i dep.
Bialy-stok, n. Polen. 18,000 inv. — Vid
världskrigets slut gjorde Litauen
anspråk på S. med område men
accepterade 1920 provisoriskt dess
anslutning till Polen (jfr
W i 1 n a).
Suveni’r (fr. souvenir),
minne (sgåva) .
Suverä’nitet (av fr. souverain,
överordnad), urspr. beteckning
för länsherrens ställning gentemot
sin vasall. Sedan länsväsendet fått
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
