Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sutare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Suvla—Svahn
276
Anton v. Svab. Medaljong av Johan
Tobias Sergel.
ge vika för den starka
furstemakten, blev S. beteckning för
denna, och begreppet S.,
utvecklat främst av Bodin, fästes
företrädesvis vid det oinskränkta
enväldet, härskarsuveräni-t e t e n. Sedan Rousseau velat
tillägga folket rätten till den
egentliga S.,
folksuveräniteten, anknöts slutligen
begreppet S. till själva statsmakten,
oberoende av dess bärare, och kom
sålunda att betyda full inre och
yttre självständighet för en stat
(äldre användningar av termen
kvarleva dock ännu). En stat kan
sakna S. i form av bristande
bestämmanderätt över sina yttre
förhållanden. Så är fallet med
delstaterna i en förbundsstat.
Den stat, som äger
bestämmanderätten utåt över en annan, är
s u z e r ä’ n gentemot denna, och
det statsrättsliga förhållandet
dem emellan benämnes s u z e r ä
-n i t e’t (t. ex. Ryssland med
avseende på Finland under tiden
1809—1917). — S u v e r ä’n,
härskare; enväldig; överlägsen.
Suvla, ort i Turkiet, vid
Suvlabukten på Gallipolis
(jfr d. o. sp. 1020) västkust.
Suvo’rov, Aleksandr
Vasil jevi t j, f. 1730, d. 1800,
furste av Italien, rysk
fältmarskalk. S. utmärkte sig i Sjuåriga
kriget, vann under kriget mot
Polen 1768—72 stora framgångar
och besegrade från 1773
upprepade gånger turkarna. 1794 sändes
han på nytt till Polen, då han
erövrade Warszawa. S. sändes
1799 att hejda fransmännens
framsteg i Italien och besatte
hela dess n. del. Han måste dock
under stora svårigheter återtåga
över S:t Gotthard och blev kort
därefter hemkallad.
Suzerä’n (fr- suzerain, av lat.
su’sum, över), Suzeränite’t,
se Suveränitet.
s.v., förk. för sydväst.
v. Svab, Anton
Antons-son, f. 1702, d. 1768, adlad 1751,
bergsråd 1757, upptäckte och
började brytningen vid
stenkolsfält i Hälsingborgstrakten samt
Ädelfors guldgruva. S. uppfann
en metod för framställning av
zink ur zinkblände samt införde
förbättringar i Sala silververk.
Svabensverk, kapellförsamling
till Alfta (se d. o.).
Svada (av lat. Sua’da, övertal
-ningskonstens gudinna), ordflöde,
strömmande vältalighet.
Svagdricka, se ö 1.
Svagsinthet, detsamma som
sinnessjukdom.
Svagström, se Starkström.
Svagsynthet, se ögons
juk-domar.
Svahn (Swahn). 1. Oscar
Svahn, f. 1833, d. 1908,
författare, lektor i Kalmar 1867—90,
utgav bl. a. 12 häften Svenskt
skämtlynne (1883—85; ny följd 5
häften, 1901) samt ett par
kultur-och personhistoriskt intressanta
saml. skisser från Lunds univ.
(Våra öfverliggare, 1885; under
pseud. Thor d Bonde) och
Ord, som ej återfinnas under Su-, torde sökas under Sou-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
