Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svampdjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Svampgift—Svanberg
284
Svanar. Knölsvan. Längd 136—153 cm.
Svampgift, betr, kemisk
konstitution merendels okända
gifter, som spec. förekomma hos
vissa svamparter, ss. Amani’ta
bulbo’sa och Amanita musca’ria
(jfr A g a r i c u s), en del
rör-soppar och riskor, murklor m. fl.
I allm. kunna S. lösas ut med
kokande vatten 1. saltlake;
stundom förstöras de vid torkning
(murklor). S. i flugsvamp utgöres
delvis av muskarin; ur murklor
har den giftiga helvellasyran
isolerats. Giftigheten hos
giftsvampar av samma art växlar
betydligt från olika år 1.
växt-platser. Svampförgiftning visar sig vanl. några få till
10 a 20 tim. efter förtärandet
som kväljningar, svindel, smärtor
i buken samt vanl. ihållande
kräkningar och diarré, våldsam
törst, svag puls och i svårare fall
excitation, kramper och förlust
av medvetandet. Förgiftning med
flugsvamp ger vanl. ej kräkningar
1. diarré; de förgiftade få
rodnat ansikte, svindel och rus (jfr
Njutningsmedel) samt
kramper. Förgiftning med
murklor kan orsaka gulsot (blodgift).
Svampförgiftningar äro ofta
dödliga (med Amanita bulbosa i %
—% av alla diagnosticerade fall).
Behandling: tarmsköljning,
ricinolja, värme på buken, riklig
vätsketillförsel.
Svamplås, se
Handeldvapen sp. 385.
Svampparenkym, se B 1 a d sp.
34.
Svamprot, se Mykorrhiza.
Swan [soå’nn], sir Joseph
W i 1 s o n, f. 1828, d. 1914, engelsk
fysiker och kemist, förbättrade de
fotografiska plåtarna och
pig-menttryckstekniken samt uppfann
koltrådsglödlampan.
Svanar, Cy’gnus, ett släkte
stora Andfåglar med låga
ben och lång hals. Europa, Asien,
n. Afrika. S. hämta sin föda
(växtämnen) på bottnen av så
grunda vattensamlingar, att de
med näbben nå bottnen. —
Ne-dannämnda S. äro vita. Boet
bygges vanl. ute i vattnet av
vattenväxter. Flyttfåglar. Fridlysta.
Knölsvanen, Cygnus o’lor,
stamformen för tama S., har röd
övernäbb med en svart näbbknöl
vid roten. Simmar ofta med något
upplyftade vingar och S-formigt
krökt hals. Häckar i s. Sverige,
norrut till Mälartrakten. Ägg 5
■—11, ljust grågröna. —
Sångsvanen, Cygnus cygnus, har
näbbrot och tyglar gula. Längd
131—153 cm. Häckar i
nordligaste Sverige. Ägg 4—8,
smutsvita.
Svanberg. 1. Lars
Fredrik S., f. 1805, d. 1878, kemist,
prof, i Uppsala 1852, verkade
energiskt för kemins utveckling
vid universitetet. — 2. Adolf
Ferdinand S., f. 1806, d.
1857, den föreg:s broder, fysiker,
prof, i Uppsala 1841, utförde
bl. a. undersökningar om
termoelektricitet och uppfann (1851)
bolometern. ■—■ 3. G u s t a f S., f.
1839, d. 1909, handels- och
politie-borgmästare i Göteborg 1885—
1904. Led. av A. K. 1887
(majriksdagen)—99, framträdde han
först som frihandlare men
orien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
