Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svavelvatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Svea ingenjörkår—Sveasalen
308
1855. Vid början av 1900-t.
moderniserades S., som ryssarna ämnade
låta ingå i den planerade men icke
fullbordade ”Kejsar Peter den
stores fästning” (vid mynningen
av och på båda stränderna av
Pinska viken, stängande denna).
Från världskrigets utbrott 1914
arbetades flitigt på dess vidare
utbyggande, men S. hade då till
en del förlorat sin betydelse. Efter
revolutionen 1917 innehades S. av
de ryska bolsjevikerna, vilka
emellertid i april 1918 fördrevos
av tyska hjälptrupper under R.
v. der Goltz. Officiellt ändrades
dess namn till Suomenlinna, när
de finländska myndigheterna 1
maj s. å. övertogo fästningen
från tyskarna. Jfr karta till
Helsingfors sp. 618.
Svea ingenjörkår, Ing. 1,
Sthlm. Några 1855—67 uppsatta,
ständigt organiserade
sappörkom-panier förenades 1867 till P o n
-t o n j ä’ r b a t a 1 jonen, från
1893 kallad Svea ingenjörbataljon
och 1901 S.
Svea hovrätt, se Hovrätt.
Svea kanal, namn, som i
analogi med Göta kanal givits åt
projekterade farleder från Vänern
över Hjälmaren och Mälaren till
Östersjön. Denna tanke
framkastades redan på 1500-t., och
kanal-byggnadsförslag ha i senare tid
varit uppe men övergivits på
grund av ekonomiska
betänkligheter.
Svealand, den mellersta av
Sveriges tre huvuddelar, omfattar
Dalarna, Värmland, Närke,
Västmanland, Södermanland och
Uppland. — S. är historiskt det
svenska rikets kärna. De urspr.
till Mälarlandskapen begränsade
svearna ha utbrett sitt välde
åt s., ö. och n., och namnet
Svearike kvarlever i Sverige
(jfr Svithiod). Även inom
S. skönjes i förhistorisk tid en
motsvarande samling av
ursprungliga landskaps- och
folk-landsdömen under Upplands
hegemoni (kultcentrum och
tidvis främsta konungasäte var
Gamla Uppsala, se d. o.).
Sveaväldet utsträcktes vid
bebyggelsens fortgång till Dalarna och det
sedermera till Norrland räknade
Gästrikland, medan däremot
Värmland bebyggts från
Götaland. Tacitus skildrar svearna ss.
ett rikt och kraftigt folk,
fruktade framför allt genom sin
sjömakt (jfr L e d i n g). Deras
konungahistoria har i den
isländska sagan rikt utbroderats.
De av Ynglingaättens (se d. o.)
sveakonungar, som — med stöd
främst av Ynglingatals och
Beo-wulfsagans vittnesbörd — kunna
anses historiska, äro A u n, E g i 1,
Ottar, Adils, östen,
Ingvar och Anund, varav de
flesta levat under 500-t. Det
svenska rikets daning genom
Götalands (se d. o.) anknytning
till S. innebar endast
personalunion, och blott vid konungaval
kom någon företrädesställning för
svearna till uttryck. I övrigt
skilde sig S. från Götaland bl. a.
genom hundaresindelningen, och
etnologiskt bestå alltjämt vissa
”uppsvenska” särdrag.
Svea livgarde, I- 1, Sthlm.
S., som möjligen leder sitt
ursprung från Gustav Vasas 1526
bildade liv- och hustrupper,
organiserades ss. regemente 1613
(Gula regementet, Gula brigaden
m. fl. namn) och fick 1809 sitt
nuv. namn.
Svear, Svearike, se
Svealand.
Sveasalen, konsert- och
varie-tésalong i Sthlm, inredd 1886—
88 i det av Nikodemus Tessin d. ä.
uppförda Sparreska palatset, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
