Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sweater ... - Swedberg, Jesper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Sweater—Swedberg
310
revs 1913 för att lämna plats åt
Nordiska kompaniet.
Sweater [soe’tte] (eng., av
sweat, svett), tjock, stickad
ylletröja (spec. för sport).
Sweatingsystemet [soe’tting-]
(av eng. sweating, svettning), en
term, som kan beteckna
otillfredsställande arbetarförhållanden i
allm. men urspr. användes om
den äldre engelska, i hemmen
bedrivna industrin, vid vilken en
som mellanhand mellan arbetare
och arbetsgivare verksam
underentreprenör bidrog att ”utsuga”
arbetarna. Systemet har
sedermera florerat särskilt inom
beklädnadsindustrin.
Svea trängkår, T. 1, det
första trängtruppförbandet i
Sverige, uppsatt 1885, fick 1904 sitt
nuv. namn. S. skall enl. 1925 års
försvarsordning flyttas från
Örebro till Linköping.
Sveaälven, Ancylussjöns
tidigaste avlopp. När den postglaciala
landhöjningen i mell. Sverige nått
så långt, att östersjöbäckenet kom
att isoleras, fingo vattenmassorna
sitt första avlopp, S., i Karlskoga
bergslag, där förut
”Närkessun-det” sammanbundit
östersjöområdet med havet i v. I
Let-älvens dal vid Deger fors uppstod
en serie vattenfall, Sveafallet,
som allteftersom landhöjningen
fortskred, ökade sin fallhöjd till
28 m. och slutligen utsinade.
Under sin storhetstid, som torde ha
räckt ett par hundra år, torde
S: s vattenmassor vida överträffat
Niagarafallets. S. har i
berggrunden efterlämnat mäktiga
erosions-fenomen, döda fall med ett otal
jättegrytor, blockmassor och
ero-sionsplan.
Sveber (s ve v er), forntida
västgermansk folkgrupp kring
Elbe och Havel. Vid 400-t:s
bör
jan kommo S. till Pyreneiska
halvön (se d. o. sp. 738).
Svebilius, Olof, f. 1624, d.
1700, skol- och kyrkomän, biskop
i Linköping 1678, ärkebiskop
1681. S. tog en verksam del i
Karl XI :s rikskyrkliga
organisationsarbete. Särskilt bekant är
han ss. förf, till den 1689 antagna
nya katekesförklaringen, vilken
var i bruk till 1810.
Sveci’sm, svensk språkegenhet,
efterbildning i andra språk av
svenska ordformer 1. uttryck.
Sved, se Svedjebruk.
Svedala. 1. Socken i Malmöh.
1., bildar med S. 2 församling,
som jämte V. Kärrstorp utgör
pastorat i Lunds stift. 3,300
inv. — 2. Köping (sedan 1919) i
Malmöh. 1. (jfr S. 1), station vid
Malmö—Ystads och
Lund—Träl-leborgs järnvägar. Kommunal
mellanskola; tegelmästarskola.
Råsockerfabrik (äg. Svenska
sockerfabriks a. b.), gjuteri och mek.
verkstad (äg. a. b. Åbjörn
Anderson). 1,785 inv.
Swedberg, Jesper, f. 1653,
d. 1735, universitetslärare och
kyrkomän, teol. prof, i Uppsala
1692, tillika domprost 1695,
biskop i Skara 1702. S. var en av
den karolinska tidens mest
verksamma kyrkomän. Bl. a. ivrade
han för revision av
bibelöversättningen samt för åstadkommande
av en enhetlig rikspsalmbok.
Hans eget psalmboksförslag
godkändes ej, men i 1695 års psalmbok
intogos 14 original och 18
översättningar av S. samt åtskilliga
bearbetningar (i 1819 års
psalmbok kvarstå inalles 29 n:r, därav
7 original, bl. a. 99, 313, 342,
500: 7). I Uppsala arbetade S.
energiskt på höjande av de
teologiska studierna och den praktiska
prästbildningen. S. var en
betydande predikant med brinnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
