Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskamerikaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Svenskamerikaner
342
landområden, svenskbygder. —
Immigration och kolonisation.
Om den första svenska kolonin i
Amerika se Nya Sverige.
När den 1655 erövrades av
holländarna, omfattade den ung.
nuv. Delaware samt en del av
Pennsylvania, New Jersey och
Maryland. Förbindelsen med
hemlandet upprätthölls trots kolonins
erövring ända till 1831 särskilt i
religiöst avseende genom av
svenska regeringen utsända präster
(1641—1831 sammanlagt 41).
Svenska kyrkan och kronan höllo
hela tiden vid liv ”Svenska
missionen vid Delaware”. Kolonin
gjorde också en stor insats i
Amerikas historia. Svenska kolonister
grundläde de första nybyggena i
flera av För. Stat:s moderstater,
och en S. bröt först mark v. om
Chesapeakeviken. Den första
målaren av betydelse i Amerika
(Gustav Hesselius, f. 1682, d.
1755) var en S., Nord-Amerikas
äldsta kyrka, Old Swede’s Church
i Philadelphia (se d. o.),
byggdes av svenskar. Även
politiskt spelade personer av svensk
härkomst ofta en framstående
roll. John Morton (Johan
Mor-tensson, f. 1725, d. 1777)
avgjorde genom sitt votum
Pennsylvanias anslutning till
frihetsförklaringen 1776. John Hanson
(f. 1715, d. 1783) var
president i kongressen 1781 och
underskrev ss. sådan en instruktion
för Franklin att avsluta en
vän-skapstraktat med Sverige. —
Under frihetskriget (1776)
beräknades antalet inv. av svensk
härkomst till 18,000—20,000. En
mindre invandring tog nu vid, och
på 1820-t. kunde S. i New York
bilda en svensk förening. 1841
påbörjades en större svensk
immigration. Då slog sig G. Unonius (se
d. o.) jämte ett litet sällskap ned
i Wisconsin. 1845 bosatte sig en
ny skara i lowa, Erik Jansson
(se d. o.) och hans anhängare
f. å. i Illinois. F. ö. slogo sig
svenskar ned i Minnesota och
Michigan, en mindre del i
Pennsylvania. Nästan samtliga
voro jordbrukare och köpte
sig jord 1. antogo
home-steads (frihemman). Är från år
växte invandrarnas antal
(särskilt under de båda missväxtåren
i Sverige 1868—69). På 1870-t.
fick invandringen sin organisatör
i överste Hans Mattson (f. 1832,
d. 1893), som koloniserade mell.
Minnesota. Under 1880-t:s senare
del fortsattes detta arbete i större
skala av A. E. Johnson (f. 1840,
d. 1918), senare svensk
generalkonsul i New York; hans arbete
var koncentrerat huvudsaki. till
v. Minnesota. — Numera finnas
S. i hela För. Stat., talrikast i
Minnesota, Illinois, Michigan,
Wisconsin, lowa, Nebraska,
Kan-sas och de båda Dakotastaterna.
En förskjutning västerut till
Oregon, Washington och Kalifornien
pågår sedan ett trettiotal år. Den
senare invandringen av
industriarbetare och hantverkare har
hu-vudsakl. gått till västerns städer,
ss. Chicago, Minneapolis, S:t
Paul, Duluth, Pittsburg, Detroit,
Rockford, samt till
industristäderna i östern, ss. New York,
Lowell, Providence. Den rena
svenska stammen, d. v. s. immi-
Antal i Sverige födda personer, bosatta
i För. Stat, (med Alaska) 1920.
Nya Englands stater ............ 67,286
Mellanatlantiska staterna ...... 83,547
Nordöstra centralstaterna ..... 165,388
Nordvästra centralstaterna .... 187.629
Sydatlantiska staterna .......... 4,418
Sydöstra centralstaterna ........ 1,514
Sydvästra centralstaterna ....... 6,320
Bergsstaterna .................. 32,232
Stilla havsstaterna ............ 77,251
Alaska .......................... 1,687
Summa 627,272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
