Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskamerikaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Svenskamerikaner
344
granter och i För. Stat, födda
barn till invandrade svenskar,
utgjorde 1920 1,232,400 personer.—
S. ha uppodlat över 10 mill.
acres, därav över 2 mill. i
Minnesota. Farmerna variera mellan
80 och 640 acres. Väldiga
fruktfarmer i Kalifornien och Oregon
ägas av S. Inom skogsskötseln
har ett banbrytande arbete
utförts av C. A. Smith (f. 1852, d.
1926), en av de första i För. Stat.,
som vidtog åtgärder för
skogsbeståndets återväxt genom
införande av rationell skogsvård. Inom
alla grenar av industriell
verksamhet intaga S. en framskjuten
ställning. Detsamma är
förhållandet inom finans- och
bankvärlden. Bland uppfinnare märkas
John Ericsson (se d. o.), amiral
J. A. Dahlgren (f. 1809, d. 1870),
sin tids största
kanonkonstruktör, västgöten John Nelson (f.
1830, d. 1883),
strumpsticknings-maskinens uppfinnare, och E.
Alexander son (se d. o.). Bekanta
äro vid. brobyggaren J. F.
Anderson (f. 1847, d. 1927) och
konstruktören av Chicagos
vattenledningssystem J. Ericson (f. 1858,
d. 1927). — Religiösa
förhållanden. Kulturella institutioner. Den
första svenska lutherska
församlingen stiftades i Andover 1850
av L. P. Esbjörn (se d. o.). Nya
församlingar bildades snart i
olika delar av mellanvästern.
1860 sammanslöto sig dessa till
Augustanasynoden (se d.
o.), till en början organiserad av T.
N. Hasselquist (f. 1816, d. 1886),
senare av E. Norelius (f. 1833, d.
1916), och G. A. Brandelle (se d.
o.). Den omfattar nu 1,247
församlingar med c:a 800 pastorer
och över 225,000 vuxna
medlemmar och är uppdelad i 9
konferenser. — Av övriga religiösa
samfund märkas: Svenska
missionsförbundet med
324 församlingar, Svenska
evangeliska frikyrkan,
en utbrytning ur
Missionsförbundet, med 120 församlingar och
omkr. 9,000 medlemmar,
metodister, med 250 församlingar
och c:a 21,000 medlemmar,
baptister, med över 300
församlingar och 31,000 medlemmar
(omkr. 10,000 svenskar tillhöra
engelsktalande
baptistförsamlingar), svenska e p i s k o p a1
-kyrkan, stiftad av G.
Uno-nius, med ett fåtal församlingar
i de större städerna. —
Augustanasynoden äger A u g u stana
College, som har stora
fonder och ett stort bibliotek samt
numera är ett stort läroverk
med elementaravdelning,
handelsskola, musikinstitut,
målarskola och prästseminarium.
Rektorer ha varit T. N. Hasselquist,
O. Olsson (f. 1841. d. 1903),
och G. Andreen (se d. o.).
Synoden äger även B e t h a n y
College (se d. o.), grundat av C.
A. Swenson (se d. o.), samt ett
antal andra läroverk i olika
stater. Missionsförbundet har
läroverk i Chicago och Minneapolis,
baptisterna i S:t Paul,
metodisterna i en förstad till Chicago.
— Den första svenskspråkiga
tidningen i Amerika var
Skandinavien i New York 1851, som 1855
följdes av Hemlandet i Chicago.
Numera finnas en mängd små och
stora tidningar och tidskrifter.
Deras samlade upplaga torde
uppgå till 250,000 ex. i veckan.
De tre största svenskamerikanska
tidningarna i Chicago äro
Svenska Amerikanaren (redaktör O. A.
Linder, f. 1862), Svenska
Tribu-nen-Nyheter (redaktör A. Toft, f.
1861) och Svenska Kuriren
(redaktör Alex. J. Johnson, f. 1850).
Den svenskamerikanska
litteratu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
