Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska skyddsförbundet - Svenska slöjdföreningen - Svenska sockerfabriks a. b. - Svenska soldaten - Svenska spelen - Svenska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Svenska slöjdföreningen—Svenska språket
352
ligt dömda, lösdrivare,
alkoholister m. m. samt för
åstadkommande av enhetlighet i skyddsarbetet.
S., som ledes av en styrelse av 5
led., utsedda å förbundsmöte, har
bl. a. att avge förslag till
fördelning mellan anslutna
organisationer av årliga statsanslag, f. n.
75,000 kr.
Svenska slöjdföreningen,
stiftad 1845, har enl. senaste
stadgar (1915) till ändamål att
verka för det svenska hantverkets
och industrins förädling samt
för den allmänna smakens
höjande. S. lade grunden till Tekniska
skolan (se d. o.) samt genom det
1868 upprättade Museum för
konstindustri och slöjd
till Nationalmusei
konstslöjdav-delning. S. har vid. inom sitt
område till stor del svarat för
Sveriges representation på
internationella utställningar samt
utgivit ett flertal publikationer,
främst den från 1905
utkommande Svenska slöjdföreningens
tidskrift (4 häften årl.). Dess 1915
upprättade
förmedlings-b y r å söker åvägabringa ett
närmare samarbete mellan
konstnärer och industrimän.
Svenska sockerfabriks a. b.,
Malmö, grundat 1907, äger
raffinaderier i Ar löv, Göteborg,
Landskrona och Stockholm,
råsockerfabriker i Arlöv, Hasslarp,
Hälsingborg, Hököpinge,
Jord-berga, Karlshamn, Karpalund,
Kävlinge, Köpinge, Roma,
Skiv-arp, Staffanstorp, Svedala,
Säby-holm, Trälleborg, Ängelholm och
Örtofta samt i Genevad, Tjärby
skn, Hall. 1. Arbetarantal 8,100.
Svenska soldaten, se M e
-lampyrum.
Svenska spelen, stora
nationella idrottsfester i Sthlm, urspr.
avsedda att periodiskt
återkomma. S. organiserades och avhöllos
första gången sommaren 1916,
närmast med anledning av att de
d. å. planerade Olympiska spelen
inhiberades. De ha sedermera
endast 1922 upprepats.
Svenska språket utgör jämte
danskan den östnordiska grenen
av de nordiska språken (jfr N or
-diska språk). Åtminstone vid
slutet av vikingatiden började de
båda östnordiska språken gå isär,
vilket kan iakttagas på de
runinskrifter, som fr. o. m. 800-t.
följde efter de s. k. urnor diska
inskrifterna (jfr Runor).
Skillnaden yttrar sig delvis däri, att
S. är konservativare, vilket tar
sig uttryck dels så, att S. senare
än danskan genomför
förändringar, dels så, att S. ända till
vår tid bevarar ålderdomligheter.
Ännu på de äldsta
handskrifternas tid (se nedan) äro emellertid
olikheterna mellan S. och danskan
ej särdeles stora, men S.
igenkän-nes på de fylliga
ändelsevoka-lerna: -i (-e), -u 1. -o, -a
gentemot danskans (utom i
forn-skånskan) nästan genomgående
-æ. Denna skillnad vittnar säkerl.
om att ändelserna i danskan
redan då hade svagare accent än
i S., som alltid haft ett rikare
accent- och melodisystem. — S.
indelas i runsvenska,
for n svenska (f sv.) och n y
-svenska (nsv.). Mellan de båda
första perioderna sättes ingen
skarp gräns, och runsvenskan
räknas ofta in under fsv. Enstaka
svenska ord (spec. person- och
ortnamn) med latinskt alfabet
träffas redan i på latin avfattade
diplom från 1100-t. Den äldsta
bevarade på svenska skrivna
handskriften är från 1280-t. och
innehåller Äldre Västgötalagen (ett
par ännu äldre fragment av
samma lag finnas dock). Fsv.
räknas sedan räcka till
reformatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
