Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk konst - Svensk Kyrkotidning - Svensk Literatur-Tidning - Svensk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399 Svensk Kyrkotidning—Svensk litteratur 400
Den mörka kanalen. Målning av Ewald
Dahlskog. (Nat. mus.)
realism bl. a.
avArvidFpug-s t e d t, och till densamma ha
även närmat sig naivisterna,
främst representerade av
Linn-q u i s t, och en raffinerad
fantasikonstnär som D a r d e 1. En
idyllisk naturskildring av mera
målerisk art företräda
intimis-terna (Torsten Palm m. fl.).
Vid sidan av dessa tendenser, som
främst framträtt inom
konstnärs-gruppen Falangen, hävdas
emellertid de dekorativa idealen
alltjämt av bl. a. Ewald
Dahlskog och fortsätta målare som
Bertel-Nordström, Vera
Nilsson och M a r t i n Å b e r g
på en starkt
temperamentsbeto-nad, delvis romantisk linje.
Grafiken och illustrationskonsten ha
under de senaste decennierna nått
ett starkt uppsving; bland
tecknarna kunna nämnas Albert
Engström, Ossian E 1 g
-ström, Yngve Berg och
Bertil L y b e c k. Slutligen har
även konsthantverket upplevt en
förnyelse, till stor del tack vare
insatser av bildande konstnärer.
ss. G a t e, H a 1 d, Kåge och
O 11 e r s.
Svensk Kyrkotidning. L Se
Sundberg. — 2. En ss.
fortsättning av Ny
ecklesiastiktidning fr. o. m. 1905 från Uppsala
utgiven tidning för svenska
prästerskapet.
Svensk Literatur-Tidning, en
i Uppsala 1813—25 utgiven
litteraturtidskrift, redigerad av bl. a.
V. F. Palmblad. S. var ett av
nyromantikernas viktigaste organ i
striden mot den ”gamla skolan”.
Svensk litteratur. Den
hedniska tiden (—1000). De
enda skriftliga rester, vi ha
från denna tid, äro de visserl.
synnerligen talrika runinskrifterna
(se Runor), som i regel dock
äro mycket kortfattade och
sakna litterär karaktär. Några äro
emellertid delvis på vers
(viktigast Rökstenen, se d. o.), och de
visa, att man i Sverige begagnat
samma vers, som förekommer i
de isländska eddadikterna. Att
även samma ämnen behandlats,
antydes av de s. k. bildstenarna,
av vilka framgår, att man i
Sverige ägt sagor, och väl även
dikter, om Tors fiskafänge, Vqlund,
Sigurd Fafnesbane o. a. hjältar.
Det är således troligt, att i
Sverige funnits en diktning av ung.
samma karaktär som den äldre
isländska. Andra upplysningar
kunna hämtas från främmande
litteraturområden. Den fornengelska
dikten Beowulf (se d. o.) vilar
till en del på götiska dikter.
Den norska dikten Ynglingatal
(se d. o.) bygger till sin förra del
trol. på en svensk ättdikt.
Her-vararsagan (se d. o.) torde från
Sverige ha kommit till Norge och
Island. Den finska litteraturen
tyder på existensen av en svensk
Baldersaga. — Den äldsta
kristna tiden (1000—1250)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
