Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401 Svensk litteratur 402
saknar likaledes i stort sett en
bevarad litteratur. Men nu
började kristna legender skrivas
(den äldsta bevarade, på latin,
om S:t Sigfrid, är från 1206).
— Folk ungatiden (1250—
1375). Svenskarna började nu
studera i Paris, kyrkan
organiserades, riddarväsendet infördes,
domskolor inrättades,
dominikan-och franciskankloster uppstodo,
och på så sätt inlemmades
Sverige i den allmäneuropeiska
medeltidskulturen. Denna tids
latinska litteratur är täml. rik.
Vackra versifierade s. k. officier
skrevos av biskoparna Brynolf
Algotsson och N i c o
-laus Hermanni, och
Petrus de Dacia visar sig i sina
brev och sin biografi över
Kristina från Stumbelen ss. en av
medeltidens mest finbildade
mystiker. Även en annan svensk,
Magister Mattias (d.
1350), stod på höjden av sin tids
bildning och skrev flera lärda
arbeten. Mest bekant är
Birgitta, vilkens ”uppenbarelser”
röja en stor poetisk begåvning
och giva ett kraftigt uttryck
åt medeltidens extatiska
fromhet. Det av henne grundade
Vadstena kloster blev så
småningom ett litterärt centrum.
Den världsliga, i regel på svenska
avfattade, litteraturen är mindre
rik. Säkerligen betydande, ehuru
nu i medeltida uppteckning
förlorad, var den balladdiktning (se
Ballad och Folkvisa), som
började vid 1200-t:s mitt. Av
större riddardikter ha vi kvar de
s. k. Eufemiavisorna (se d. o.) och
Erikskrönikan (se d. o.). Några
betydande diktalster äro dessa
på knittel avfattade arbeten icke,
men de giva ett uttryck åt den
medeltida ridderliga
världsåskådningen. Den viktigaste
litteratu
ren under Folkungatiden är våra
landskapslagar (se d. o.), som nu
kodifierades. Under Magnus
Erikssons tid tillkom en för hela
riket gällande landslag (se d. o.)
och en för rikets städer gällande
stadslag (se d. o.). Även andra
viktiga arbeten höra till denna tid,
den politiska skriften
Konunga-och hövding astyrelsen (se d. o.),
flera legendsamlingar, en
påbörjad bibelöversättning o. s. v. —
U n i o n s t i d e n (1375—1520).
Denna tid har en mera borgerlig
karaktär än den föregående; den
svenska kulturen blir nu starkt
beroende av den tyska, men snart
vaknar ss. en folklig reaktion mot
tyskt och danskt förtryck en
svensk nationalitetskänsla. En
frukt av denna var det svenska
universitet, som 1477 grundades
i Uppsala. Den religiösa
litteraturen är täml. stor, ehuru den
mest består av översättningar.
Intresset för riddardikterna
synes däremot ha varit i avtagande,
ehuru flera dylika översattes;
inom balladdiktningen uppstodo
nu några nya former,
kämpavi-san (se d. o.), som trol. lånats
från Norge, romanvisan (Axel
och Valborg m. fl.). Likaså
skrivas nu politiska dikter, bland
vilka särskilt märkes en av
biskop Tomas om Engelbrekt
och Karl Knutsson. Viktigast är
dock, att en historisk litteratur
nu börjar: Karlskrönikan, de tre
Sturekrönikorna, Den prosaiska
krönikan och Lilla rimkrönikan
samt vårt första mera betydande
historiska arbete,
Uppsalaprofes-sorn Ericus Olais på latin
skrivna Chro’nica re’gni
Gotho’-rum. Vid övergången mellan
medeltid och reformation skrev
slutligen den siste katolske
ärkebiskopen, Johannes Magnus, sin
fullkomligt fantastiska svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
