Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Svensk teater
432
teknik med den sentimentala
elegans, som tiden älskade. — Vid
mitten av årh. framträdde en ny
teater av betydelse, Mindre
teatern (se d. o.), som särskilt
under Stjernströms ledning
med framgång konkurrerade med
Kungl. teatern, tills den 1863
inköptes av staten och blev lokal
för Dramatiska teatern.
Repertoaren undergick en märkbar
förbättring, delvis beroende på
att Hagbergs Shaksperetolkning
började utnyttias för scenens
behov. 1853 debuterade Edvard
S w a r t z som Hamlet på Kungl.
teatern och vann en storartad
framgång. Flera andra
Shak-spereuppföranden följde, och den
ena efter den andra av tidens
främsta skådespelare försökte sig
i Shaksperes stora roller
(Dahl-q v i s t som Shylock, N. V.
A 1 m 1 ö f som Macbeth,
Stjern-ström som Falstaff). Ung.
samtidigt infördes även det franska
tendentiöst-sociala skådespelet på
svensk scen av Stjernström. Inom
skådespelarkonsten var under
denna tid ännu det äldre
franska inflytandet övervägande,
om också enstaka undantag
funnos (särskilt Dahlqvist,
vilken svnes ha bildat sin stil
efter den samtida tyska scenens
romantiska geni- och
tempera-mentsskådespelare). Nyare och
mera realistiska strömningar
förmedlades genom komikern
Pierre Deland, efter vilken
Knut Almlöf utbildade sin
verklighetsefterbildande stil. Till
samma riktning hör Gustaf
Fredrikson, som genom sin
i Paris inhämtade moderna
talteknik fick stor betydelse för
sina samtida bland de svenska
skådespelarna. — 1875 invigdes
Nya (senare Svenska) teatern,
under ett halvsekel den mest
be
tydande talscenen vid sidan av
Dramatiska teatern. Jämsides
med den klassiska repertoaren
kom nu den moderna realistiska
dramatiken (Ibsen, Hauptmann,
Strindberg) till uppförande.
Nyare regiprinciper började tillämpas
av Ludvig Josephson och
Harald Molander, av vilka
särskilt den sistnämnde påverkats
av Meiningarnas stil. 1880-t. med
dess allmänna naturalistiska
konstuppfattning medförde även
en skärpning av
verklighetskra-vet inom skådespelarkonsten.
Målsmän för denna sceniska
naturalism voro främst Emil
Hillberg, August
Lindberg, Tore Svennberg
samt (inom det komiska
karak-tärsfacket) Oscar B æ c k
-ström. Hos dessa har det
franska inflytandet ersatts av en
stark påverkan från den samtida
tyska och italienska teatern. Den
klassiska traditionen har
samtidigt haft en överlägsen
företrädare i Nils Personne. — Inom
1 9 0 0 -1 : s svenska
skådespelarkonst ha många olika riktningar
framträtt, och likartat är
förhållandet inom regin. Strävandena gå
dels mot en förfinad och
psykologiskt betonad realism, dels mot
en onaturalistisk stilisering.
Inom skådespelarkåren finnas ett
stort antal egenartade och rika
begåvningar (Anders de
Wahl, Ivan Hedqvist,
Lars Hanson, Gösta
Ekman, Gerda
Lunde-quist, Hilda Borgström,
Harriet Bosse, Tora
Teje, Signe Kolthoff
m. fl.) ; bland regissörer må
nämnas Per Lindberg och
Olof Molander. Ett starkt
inflytande på modern svensk
scenkonst har utövats av Max
Reinhardt; på senare tid har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
