Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenstorp - Sventorp - Sven Tröst - Svep - Svepe - Svephammare - Sverdlov, Jakov Mihajlovitj - Sverdlovsk - Sverdrup, norsk släkt - 1. Georg Sverdrup - 2. Johan Sverdrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Sventorp—Sverdrup
436
Svenstorp, Malmöh. I.
Skarab. 1., med huvudbyggnad av
trä från 1700-t.; sedan 17OO-t:s
mitt i ätten v. Essens ägo.
Sventorp, socken i Skarab. 1.,
jämte Forsby pastorat i Skara
stift. 1,340 inv. — IS. ingår
Suntetorps gamla socken.
Sven Tröst, se S n o i 1 s k y.
Svep, den plåt i en ångpanna,
cistern e. d., som utgör en
cylindrisk yta.
Svepe, se Blomställning
sp. 120.
Svephammare användes inom
koppar- och bleckslagerit och är
lika i båda ändar med
halvcylindriska slag. Vikt 0,15—0,45 kg.
Sverdlo’v, J ak o v
Mihaj-lovitj, f. 1885, d. 1919, rysk
bolsjevikisk politiker. S. spelade
en framskjuten roll vid
novemberrevolutionen 1917 och blev
omedelbart därefter ordf, i allryska
centrala exekutivkommittén.
Sverdlo’vsk, nyinfört namn på
Jekaterinburg (se d. o. 2),
numera huvudstad i en krets med
samma namn och i Uralområdet.
Sve’rdrup, norsk släkt. 1.
Georg S., f. 1770, d. 1850,
vetenskapsman och politiker, prof,
i grekiska i Köpenhamn 1805 och
i Kristiania 1813—31 och
därefter i filosofi till 1841. S. var på
nationalförsamlingen i Eidsvold
1814 en av
självständighetspar-tiets ledare och hade väsentlig
andel i den norska grundlagens
utarbetande. — 2. J o h a n S., f.
1816, d. 1892, den föreg:s
brorson, advokat och politiker, 1857
hypoteksbankdirektör i
Kristia-nia. Led. av stortinget 1851—85,
vann han snabbt stort inflytande
och var 1871—81 dess president.
S:s stora insats var, att han vid
1870-t:s början lyckades samla
bönderna och radikala
stadsrepre-sentanter till ett maktägande
oppositionsparti, vänstern. Alla
demokratiska reformer 1851—89
voro väsentligen S:s verk:
röst-rättsreform 1884,
juryinstitutionens tillkomst 1887 samt en
för-svarsreform 1889. Till frågorna
om Svensk-norska unionen (se d.
o. sp. 424) intog S. den
ståndpunkten, att gemenskapen blott
omfattade dynastin och försvaret.
S:s ledande politiska tanke var
folkets rätt till självstyrelse
genom valda institutioner och organ
och med parlamentarismen som
styrelseform, och kort efter det
han mot ministären Selmer
genomdrivit statsrådsref ormen (se
Norge sp. 1014 f.), bildade han
1884 den första parlamentariska
Johan Sverdrup. Litografi av I. W.
Tegner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
