Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverdrup, norsk släkt - 2. Johan Sverdrup - 3. Jakob Sverdrup - 4. Otto Sverdrup - Sverges traktater - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Sverges traktater—Sverige (Läge och gränser) 438
vänsterregeringen. Han sökte
åvägabringa en försoning mellan
konungamakten och stortinget,
vilket ådrog honom beskyllningar
för att ha svikit sina gamla ideal.
Efter den gamla sverdrupska
vänsterns sprängning 1885 gick
S. med den moderata gruppen.
Hans försök att genomdriva
Jakob S:s (se S. 3) kyrkopolitiska
planer beredde honom ett
ohjälpligt nederlag. Vid valen 1888
sammansmälte hans parti till en
obetydlighet, och f. å. avgick
han. — 3. Jakob S., f. 1845,
d. 1899, den föreg:s brorson,
präst, politiker. Led. av
stortinget 1877—84, blev S. ledare för
en moderat, kyrkligt orienterad
vänstergrupp. Led. av J.
Sverd-rups ministär 1884—89 (från
1885 som kyrkominister) sökte S.
förgäves införa kyrkliga
menig-hetsråd. Han var ånyo led. av
stortinget 1892—97 ock vai’ 1895
—98 kyrkominister i Hagerups
ministär. — 4. O 11 o S., f. 1854,
upptäcktsresande. S. gjorde en
viktig insats i F. Nansens
Grönlandsexpedition 1888, var under
expeditionen 1893—96
befälhavare på ”Fram” och ledde senare
själv polarexpeditioner (se vid.
d. o. sp. 358 f.), bl. a. 1898—
1902. Denna vetenskapligt
givande färd har han skildrat i Nyt
land. 4 »ar i arktiske egne (2 bd,
1903; sv. övers. 1903—04).
Sverges traktater, en av O. S.
Rydberg (se denne), O. Alin, C.
Hallendorff m. fl. utgiven
ur-kundspublikation, innehållande
Sveriges utrikespolitiska
traktater under åren 822—1867 (11 bd,
1877—98).
Sverige, S v e r g e (fsv.
Sve-righe, Swerike, av Svea rike,
svearnas rike), konungarike i
Nord-Europa, omfattande den bredare,
ö. delen av Skandinaviska halvön
Areal och folkmängd länsvis 1926.
Totalareal kvkm. Åkerareal kvkm. 1,000-t. Inv. Inv. per kvkm. land
Sthlms stad ... 138 25 453 —
Sthlms 1 7,739 1,624 263 36
Uppsala 1 5,313 1,543 140 27
Södermani. 1. ... 6,811 1,821 192 31
östergötl. 1. ... 11,049 2,605 310 31
Jönköp. 1 11,522 1,407 231 22
Kronob. 1 9.910 1.023 158 18
Kalmar 1 11,540 1,977 232 21
Gotl. 1 3.160 777 57 18
Blek. 1 3,039 628 148 51
Krlstianst. 1. ... 6,456 2,491 246 39
Malmöh. 1 4,847 3,481 504 106
Hall. 1 4,923 1,477 150 31
Göteb. 1 5,047 993 444 91
Älvsb. 1 12,730 2,209 311 27
Skarab. 1 8,480 3,380 245 30
Värml. 1 19,235 1,940 271 16
Örebro 1. 9,223 1,641 222 26
Västmanl. 1. . 6,756 1,659 164 26
Kopparb. 1. ... 30,015 1,069 253 9
Gävleb. 1 19,728 1,158 279 15
Västernorrl. 1. 25,533 989 274 11
Jämtl. 1 51,734 685 137 3
Västerb. 1 58.934 974 198 4
Norrb. 1. 105,520 523 192 2
Vänern,
Vättern, Mälaren o. Hiälmaren 9.078 — — —
Hela riket 4 148,460 38,099 6 .074 15
samt öarna Öland och Gotland i
Östersjön. Totalareal 448,460
kv-km., därav 410.581 kvkm. land.
Folkmängd (31 dec. 1926)
6.074.370, därav 2,982,625
mankön (14,8 inv. per kvkm.). — Läge
och gränser. S. ligger mellan 55°
20’ (Smygehuk) och 69° 4’
(riks-röset Koltajaure) n. br. samt 10°
58’ (skäret Stora Drammen,
Bohuslän) och 24° 10’ (ön Kataja s.
om Torne älvs mynning) ö. L;
det faller med 85 % inom
tempererade och med 15 % inom
kalla zonen. Största längd i n.—s.
1,574 km., största bredd 499 km.
Omkrets c:a 4,700 km., därav
c:a 2.500 km. kust (mätt å karta
i skalan 1 : 2 mill.; enl. starkt
detaljerad mätning 7,624 km.),
536 km. landgräns mot Finland
och 1,657 km. landgräns mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
