Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Sverige (Sjöar och vattendrag)
444
götland 200 m. De skandinaviska
fjällen äro uppbyggda av enormt
mäktiga kambrosiluriska, möjl.
även prekambriska (sevef
orma-tionen) sediment, vilka utsatts
för stark metamorfos (den
kale-doniska veckningen) mot slutet
av silurtiden. Därvid
inpressades även i sedimentkomplexen
stora magmamassor, som
likaledes i hög grad metamorfoserats.
Efter silurtidens slut höjdes S.
definitivt ur havet, och såväl de
orubbade sedimenten som den
nybildade fjällkedjan blevo utsatta
för långvarig erosion, som dock
ej i starkare grad påverkat den
subkambriska denudationsytan i
s. S., trol. emedan landet aldrig
legat på väsentlig höjd över
havet. Under landperioden, som
ej avbröts förrän vid istidens
början, utbildades våra
flodsystem. Den har efterlämnat fossil
(av landdjur och landväxter)
blott i ringa mängd, t. ex. i
Gotlands yngsta silur- och i Skånes
rät-lias och krita. Om marina
sediment i Skåne från trias-,
jura-, krit- och tertiärperioderna
se Skåne. Geologi. — 2. D e
lösa jordlagren ha
tillkommit under kvartärtiden och
bestå av avlagringarna från
landisen (moräner) och dess
smältvatten (rullstensgrus, sand,
is-havslera) samt alla postglaciala
bildningar (se
Kvartärtiden), t. ex. insjöavlagringar,
torvbildningar, skalbankar,
strandvallar etc. Istiden utgjorde
den ojämförligt största delen av
kvartärtiden; inlandsisen började
för c:a 13,000 år sedan smälta
undan från s. S. — Sjöar och
vattendrag upptaga c:a 8 % av S:s
yta. Av flodområdena nå 45 över
1,000 och 14 över 10,000 kvkm.
Störst, längst och vattenrikast
äro n. S:s fjällfloder och de stora
mellansvenska sjöarnas
avlopps-älvar; tills, awattna de 76 % av
S. 10,000—1,000 kvkm:s
flodområde ha n. S: s skogsälvar,
småländska sjöplatåns avloppsåar
samt enstaka åar i s. och mell. S.,
tills, avvattnande c:a 15 % av
S. Vattendrag med mindre än
1,000 kvkm:s flodområde
avvattna ett intill 50 km. brett
kustbälte (c:a 9 % av S.). Av
nederbörden inom resp, flodområden
avrinna i älvarna 35—75 %.
Skillnaden mellan normalt hög- och
lågvattenstånd i fjällälvarna (se
Flod sp. 142) uppgår till 2 å 5
m.; Vinterlågvatten inträder febr,
—april och sommarlågvatten
(endast söderut) aug.—sept. S:s
övriga vattendrag ha högvatten i
samband med snösmältningen. De
stora mellansvenska sjöarna
verka som reservoarer, och avloppens
vattenstånd variera ej så hastigt.
Största floder.
Flod- Längd
område (km.)
(kvkm.)
Torne älv .............. 30,320 510
Kalix älv .............. 27,790 450
Lule älv .............. 25,250 450
Pite älv ............... 11,220 360
Skellefte älv .......... 11,640 400
Ume älv ................ 26,730 470
Angermanälven .......... 31,890 450
Indalsälven ............ 26,740 420
Ljungan ................ 12,840 350
Ljusnan ................ 19,850 430
Dalälven ............... 29,030 520
Mälaren—Norrström ...... 22,600 —
Vättern—Motala ström ... 15,540 —
Emmån ................... 4,470 220
Helgeån ................. 4,840 190
Lagan ................... 6,450 230
Klarälven—Göta älv ..... 50,070 720
Största insjöar.
Areal Största
(kvkm.) djup (m.)
Vänern .............. 5,570 98
Vättern ............. 1,900 120
Mälaren ............. 1,140 64
Hjälmaren ............. 490 20
Storsjön (Jämtland) ... 448 74
Torne träsk ........... 320 168
Siljan ................ 290 120
Hornavan .............. 240 221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
