Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Sverige (Växtvärld)
450
Översikt över den senkvartära tidens indelnin
Geologisk tidsskala enl. G. De Geer K’imatperioder enl. R.Sernander Vegetationens historia i S. Sverige enl. L. v. Post Arkeologiska perioder enl. O. MonteHus
[-PoSf-g/a-]
{+PoSf- g/a+} c i a! tid 1000
-Kr.F.-1000-2000-3000-4000-5000-6000–7000- Subat/antisk tid Bok-granskogarnas tid Historisk tid Järnåldern
Värmetiden Subborea! tid Atlantisk tid Boreat tid Ekb/a nd
-skogarnas tid Bronsåldern
Stenåldern
Finiglacial tid 8000- -9000- Suba rktisk tid Tall-björkskogarnas tid
Gotiglacial tid Daniglacialtid 10.000- ii.ooo- 12.000- A rktisk tid Fjällhed och tundra
land ocli n. Skåne). De bli dock
numera småningom planterade
med skog. Insjöarnas
växtvärld är icke artrik men ofta
frodig (vass, säv, starr,
näckrosor etc.).
Havsstränder-n a hysa en av salthalten betingad
vegetation med bl. a. suckulenta
former. Flygsandsfält med
sandrör, strandråg m. m. finnas t. ex.
i Laholmsbukten och på Gotska
Sandön. Havets vegetation,
mest bestående av alger, är
rikast utvecklad på västkusten.
—• Växtvärldens historia. Genom
fynd av växtdelar i mossar,
leror, tuffer etc. kan den
tidigare vegetationen och därigenom
även klimatet rekonstrueras.
Under senaste årtiondet har genom
pollenanalysen (jfr d. o.)
skogarnas historia under den
senkvartära tiden klarlagts betr. s. S.
Jfr även Relikt. — I S:s flora
ingående arter ha till största
delen invandrat efter den sista
inlandsisens avsmältning. En del
fjällväxter synas dock ha
överlevat istiden på isfria partier
(nunataker) i n. Skandinavien
nära havet (Lofoten) ; ett annat
dylikt område synes ha legat i
s.v. Norge. Så söker man
åtminstone förklara utbredningen av
vissa s. k. bicentriska fjällväxter,
vilka förekomma inom två vitt
skilda områden (n. Lappland
samt Dovre och Vaage-Lom i
Norge) men saknas däremellan.
En del i S. endemiska småarter av
Hiera’cium, Ro’sa m. fl. släkten
måste ha uppkommit inom sina
nuvarande utbredningsområden.
Av övriga svenska växter ha de
flesta invandrat från s. över
Skåne och de med Skåne
omedelbart efter istiden
sammanhängande danska öarna och Jylland. En
annan grupp har inkommit från
Norge till v. Norrland och över
Bohuslän. En tredje grupp, vars
viktigaste representant är granen,
har kommit från ö. över n.
Finland och möjligen över Åland. —
Då den sista landisen avsmälte
över s. S., ägde landet ett arktiskt
1. subarktiskt klimat. Fynd av
arktiska fjällväxter, ss.
dvärgbjörk och fjällsippa, i leror och
kalktuffer från denna tid äro
flerstädes gjorda. Småningom
inträffade en långsam förbättring av
klimatet, den finiglacia’la
klimatförbättringen
15. — L e x. XI. Tr. 8. 11. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
