Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485 Sverige (Kyrkliga förhållanden. Undervisningsväsen) 486
tionskostnader äro beräknade till
omkr. 100 mill. kr. — Kyrkliga
förhållanden. Den svenska kyrkan
är en evangelisk-luthersk
folkkyrka och med hänsyn till sin
rättsliga ställning en statskyrka
1. nationalkyrka. Konungen är
dess högste styresman. I
kyrko-lagsfrågor är justitieministern, i
andra kyrkliga frågor
ecklesiastikministern konungens
närmaste rådgivare, och till
ecklesiastikdepartementet är den
huvudsakliga handläggningen av
kyrkans ärenden förlagd. Dess inre
rättsliga förhållanden regleras
genom samfälld lagstiftning av
K. M:t, riksdagen och kyrkans
särskilda representation,
kyrkomötet (se d. o.). Administrativt
indelas kyrkan i 12 stift:
Uppsala, Linköping, Skara,
Strängnäs, Västerås, Växjö, Lund,
Göteborg, Karlstad, Härnösand, Visby
och Luleå (se vid. art. om resp,
stift). I spetsen för varje stift
står en biskop, biträdd av ett
domkapitel. Biskopen i Uppsala
är sedan 1164 ärkebiskop, vilket
sedan reformationen väsentl.
inneburit blott ett företräde i rang
bland jämlikar. Sthlm lyder
nominellt under ärkestiftet men har
särskild styrelse (se S t o c k
-holms stads
konsistorium). Stiften indelas i
kontrakt (f. n. 189), som förestås av
kontraktsprostar. Grundläggande
enheter äro församlingarna. En
1. på landet ofta flera sådana
bilda ett pastorat, som förestås
av en kyrkoherde, ev. biträdd av
en 1. flera komministrar samt e. o.
präster. Prästerna ha förutom sin
kyrkliga uppgift även den
borgerliga att föra församlingarnas
kyrkoböcker (se d. o.). Se även
Prästval och Prästlön.
Församlingarnas kyrkliga
angelägenheter avgöras på
kyrko
stämma; därjämte finnes i varje
församling ett kyrkoråd (se
Kommun sp. 1052 f.). Vid
sidan av det officiella kyrkliga
arbetet har under senare årtionden
trätt en alltmer växande frivillig
kyrklig verksamhet, bl. a. för
hjälp åt sjuka och fattiga (se
Diakonissa och Diakon),
för missionen (se Svenska
kyrkans
missionssty-relse) och för evangelisk
verksamhet i hemlandet (se
Svenska kyrkans
diakonistyrelse). Se även Stiftsmöte.
— Om möjligheten till samt
konsekvenserna av utträde ur
statskyrkan se Religionsfrihet
och Främmande t r o s b e
-kännare. — Under 1800-t:s
senare del ha åtskilliga religiösa
organisationer bildats vid sidan
av kyrkan: tidigast Ev.
Fosterlandsstiftelsen (se d. o.),
sedermera även rent frikyrkliga
samfund, av vilka de viktigaste äro
Svenska missionsförbundet (c:a
115,000 medl.) och baptisterna
(c:a 60,000; metodisterna
omfatta blott c:a 17,000 medl.; de
officiella siffrorna i nedanstående
tabell ange dem som utträtt ur
statskyrkan). Totala antalet
medlemmar i frikyrkliga samfund
och sekter torde f. n. uppgå till
ung. 250,000. Av dessa kvarstå
emellertid de flesta av olika skäl
(se bl. a. Religionsfrihet sp.
980) alltjämt nominellt i
statskyrkan. — Undervisningsväsen.
Det svenska skolväsendet står
av gammalt högt; obligatoriska
folkskolor infördes 1842, och läs-
Folkmängd efter trosbekännelse enl.
folkräkningen 1920.
Svenska kyrkan .............. 5,880,941
Baptister ....................... 7,265
Metodister ...................... 5,452
Mosaiska trosbekännare .......... 6,469
Romerska katoliker .............. 3,425
övriga ............................ 937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
