Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487 Sverige (Vetenskapliga och kulturella institutioner) 488
och skrivkunnigheten är allmänt
utbredd. Folkskoleundervisningen
är i allm. 6-årig (i vissa
samhällen 7-årig) med skolplikt från
7: e levnadsåret. Efter folkskolan
följer 2-årig obligatorisk
fort-sättningsskola. Folkskolan är fri,
medan högre offentliga
undervisningsanstalter upptaga i allm.
låga avgifter med befrielse därifrån
för medellösa. Enl. 1927 års
skolreform bygger den högre skolan
(realskola, gymnasium och
flickskola) antingen på folkskolans
4:e 1. dess 6:e klass. Tiden till
realexamen blir med 4-årig
grundskola organisatoriskt 9 år, med
6-årig grundskola 10 år, till
studentexamen 12, resp. 13 år. Se
vid. Skolväsen med därifrån
gjorda hänvisningar. — En på
folkskolan byggd utbildning i fria
former meddelas av
folkhögskolorna (se d. o.). —■ Den högre
specialutbildningen är
fördelad på olika grenar:
han-delsundervisning, teknisk
undervisning, lantbruksundervisning,
skogsundervisning,
bergsundervisning, musikundervisning (se
dessa ord) och undervisning i huslig
ekonomi (se d. o.). En
särställning intar Socialpolitiska
institutet (se d. o.). Utbildningen av
lärare vid folkskolorna, sker vid
småskole- och folkskoleseminarier
(se dessa ord), av lärarinnor för
de högre flickskolorna i högre
lärarinneseminarier (se d. o.), av
lärare vid de allmänna
läroverken och seminarierna i regel
genom akademiska studier och
provår (se d. o.). Den högre
undervisningen i trängre mening,
den högskolemässiga, bygger i
allm. på studentexamen. Inom
denna representeras
universitetsväsendet av Uppsala och Lunds
Universitet, Karolinska
institu
tet i Sthlm samt Stockholms
och Göteborgs högskolor (se
dessa ord). övriga högskolor
och därmed jämförliga
institutioner äro Tekniska högskolan
i Sthlm, Chalmers tekniska
institut i Göteborg,
Handelshögskolorna i Sthlm och Göteborg
samt Konsthögskolan,
Krigshögskolan, Sjökrigshögskolan (se
dessa ord), Artilleri- och
Ingen-jörshögskolan (se Artilleri sp.
700), Tandläkarinstitutet,
Far-maceutiska institutet,
Gymnastiska centralinstitutet,
Skogshög-skolan och Veterinärhögskolan
(se dessa ord), alla i Sthlm, vid.
lantbruksinstituten vid Ultuna
och Alnarp (se dessa ord) samt
den till Sthlm centraliserade
högre undervisningen i lantmäteri.—
Inom undervisningsväsendet för
lytta och abnorma märkes
blindundervisning och
dövstumunder-visning (se dessa ord) samt
sinnesslöskolor (se S j u k v å r d
sp. 646). -—■ Vetenskapliga och
kulturella institutioner. Flera av
ovannämnda högskolemässiga
undervisningsanstalter äro
samtidigt vetenskapliga institut 1.
innesluta sådana. Om akademier se
d. o. sp. 194 f. och art. om där
nämnda institutioner, om
bibliotek se d. o. sp. 1457 ff., om arkiv
se d. o., om observatorier se d. o.
Om teatrar se Svensk t e a
-t e r. Bland större vetenskapliga
och kulturella stiftelser märkas
Nobelstiftelsen, Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse (se
Wal-1 e n b e r g), Längmanska
kulturfonden, Stiftelsen Thérèse och
Johan Anderssons minne och
Hvitfeldtska
stipendieinrättning-en. — S:s största konstmuseer
äro Nationalmuseum (se d. o.)
och Göteborgs konstmuseum (se
Göteborgs museum),
var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
