Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Sverige (Historia — 1632)
500
DE FORNA SVENSKA
ÖSTERSJÖPROVINSERNA
Skala 1:14 inill.
Årtalen ange tidpunkten for provinsernas förvärv
gränsen for avlrädelserna genom
freden i Nystad 1791
motsättningar sprängde
emellertid snart bandet. Den katolske
Sigismund, stödd av en del av
aristokratin, kom i strid med
svenska folket, som på Uppsala
möte (1593) samlat sig till värn
för sin protestantiska religion
och i hertig Karl funnit en
kraftig ledare. Resultatet blev
Sigis-munds avsättning (1599),
tronföljdens omreglering bl. a. genom
utsträckning till kvinnolinjen
(1604), katolikernas utvisning
s. å., avrättning av aristokratins
ledare (1600; se Linköpings
blodbad) och landsförvisning
av en mängd adelsmän. Utgången
betydde en seger icke blott för
protestantismen utan även för
en monarkisk-demokratisk
samhällsordning: folket hade under
krisåren fostrats till deltagande
och medansvarighet i
avgörandet av rikets öden. Hertig Karl,
som blev konung under namnet
Karl IX (1599—1611),
återupptog i mångt och mycket sin
faders verk: han upprätthöll
lag och ordning, han bragte
kronans ekonomi på fötter, han
höll sträng hand över fogdar
och ämbetsmän, han tog viktiga
initiativ inom näringslivet.
Sigis-munds avsättning medförde
brytning med Polen. Striden blev ett
led i kampen mellan
protestantismen och den katolska reaktionen,
och den ledde till att S. grep in i
de i början av 1600-t. pågående
tronstriderna i Ryssland (se d.
o. sp. 1565 f.), där det
rivaliserade med Polen. En plan att
utsträcka det svenska väldet till
Norra Ishavet över norska
Finnmarken tvangs S. genom ett
olyckligt krig med Danmark (se
Kalmarkriget) att överge.
Freden (1613) måste köpas även
med en dryg lösen för Älvsborgs
fästning. Freden med Ryssland
(1617) däremot gav S. de för
östgränsens tryggande och för
han-delsmöjligheterna i ö. så viktiga
Ingermanland och s.ö. Karelen.
— Stormaktstiden (1611
—1718) räknas fr. o. m. Gustav
II Adolf (1611—32). S. låg
fortfarande i krig med Polen, och
för att bryta udden av dess
anfallslust flyttade Gustav Adolf
kriget över till det polska
Livland och sedan till polska
Preussen, varav en del jämte Livland
behölls i stilleståndet i Altmark
(1629). Bakom Polen stod den
segerrika katolska världen, och
då Gustav Adolf fruktade ett
anfall mot S. från detta håll, beslöt
han att förekomma detta genom
en offensiv (se Trettioåriga
kriget). Hans mål var främst
S:s säkerställande samt
protestantismens tryggande genom en
fast organisation under S:s
ledning. Efter Gustav Adolfs död
(1632) och de svåra motgångarna
för S. 1634—35 kommo de stora
planerna för protestantismens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
