Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Sverige (Historia — 1914)
518
na om ett uttalande, att
rösträttsfrågans lösning borde ske i den
allmänna rösträttens tecken; på
konservativt håll ansågs detta
medgivande som en konsekvens av
allmän värnplikt, vilken införts
året förut. Därefter uppstod
emellertid strid om valmetoden, i det
att somliga, särskilt de
konservativa, önskade proportionella val
(se d. o.) som en garanti mot
massvälde. Frågan var icke löst,
då unionskrisen inträffade 1905.
Unionsupplösningen inverkade
även på den inre politiska
utvecklingen i S. Att riksdagen tagit
ledningen vid utformandet av det
svenska handlingsprogrammet
ökade dess inflytande. C.
Lunde-bergs under unionskrisen bildade
ministär var en
koalitionsregering ur riksdagens större
partigrupper. K. Staaff bildade hösten
s. å. en liberal regering, som var
parlamentarisk så till vida, att
den stödde sig på en A.
K.-majoritet i rösträttsfrågan, som
var emot proportionella val. Då
frågan emellertid föll på F. K:s
motstånd, bildades 1906 en
högerministär under A. Lindman,
vilken lyckades genomföra en
röst-rättsreform, som innebar icke
blott allmän rösträtt med
proportionella val till A. K. utan
även sådan valmetod till F. K.
samt en utjämning av den
kommunala rösträttsskalan (1909).
1907 hade Oskar II avlidit
och efterträtts av Gustav V
(1907). De första valen till A. K.
enl. allmän rösträtt gåvo
vänsterpartierna stark ökning, och Staaff
bildade ministär (1911).
Försvarsfrågan blev ånyo aktuell (se
Bondetåget,
Pansar-båtsinsamlingen och
Staaff sp. 1386 f.) och ledde
1914 till ministärens avgång, ny
ministär under Hj.
Hammar
skjöld samt nya val till A. K.,
vilka ökade försvarsvännernas
antal (dock ej till majoritet).
Sedan världskriget utbrutit,
beslöt riksdagen en betydande
stärkning av försvaret: ettårig
värnplikt samt stora nybyggnader
för flottan (1914). — S:s
materiella välstånd gick under
halvseklet före 1914 framåt med
jättesteg. Jordbrukets areal och
avkastning ökades tack vare
sjösänkningar, utdikningar och
förbättrade brukningsmetoder
betydligt (1820 var åkerarealen 1,1
mill. har, 1920 3,8 mill.), men
relativt fick det träda tillbaka
för industrin, som snabbt
utvecklades. Bergsbruket fick ökad
omfattning, när de stora
malmfälten i övre Norrland genom
Riksgränsbanans byggande i
början av 1900-t. kunde
tillgodogöras. Befolkningen har på ett årh.
ökats från omkr. 2 % mill. till
6 mill. (1923); dock har
folkökningen varit mindre än i de flesta
andra länder och särskilt
hämmats genom emigrationen (se d.
o.), som berövat S. mer än 1
mill. inv. Många sociala problem
uppstodo med industrins
genombrott. Arbetarna sammanslöto
sig till starka fackföreningar,
och som motvikt mot dessa
bildades arbetsgivarföreningar.
Skarpa strider, främst medelst strejk
och lockout, förekommo; den
mest omfattande var storstrejken
1909. Industrins framsteg i
Norrland framkallade i början av
1900-t. farhågor för
bondeklassens fortbestånd, vilket man sökte
trygga genom ”Norrlandslagarna”
(se Norrlandsfrågan).
Litteratur, vetenskap och konst
upplevde från 1880-t. nya
perioder av blomstring. — Tiden
efter 1 9 1 4. När världskriget
bröt ut 1914, var det en mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
