Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinpest ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Svit—Svulst
548
tig flodhamn. 12,000 inv. — Om
freden i S. 1791 se Turkiet.
Svit (fr. suite), följe (spec.
furstliga personers) ;
sammanhängande rad; (på)följd,
efterverkning; följdsjukdom. — Mus.
Flersatsigt musikstycke i form
av en serie danser av olika
takt-art men tidigast skrivna i samma
tonart. S. (ital. partita)
härstammar från Italien och innehöll
först endast en dans, uppdelad i
gångtakt (jämn taktart) och
språngtakt (ojämn taktart), men
utbildades från början av 1600-t.
främst i Tyskland (tysk S.) och
erhöll från mitten av
århundradet vanl. formen allemande,
cou-rante, sarabande, gigue. Före
slutsatsen insköts senare även
andra danser (menue’tt, gavo’tt
m. m.), varjämte tillkom ett
inledande prelu’dium 1. sona’ta. S.,
som vanl. tonsattes för klavér 1.
orkester, uppgick på 1700-t. i
sonaten (se d. o.). — Från
mitten av 1800-t. anger S. vanl. ett
orkesterstycke, innehållande ett
antal karaktärstycken.
Svfthiod (fisl. Svipjoö, av
pjoö, folk), i fornisländsk
litteratur benämning på svearnas folk,
sedermera även deras land (i
run-svenskan finnes formen Svepiup).
Snorre Sturlasson benämner det
svenska vikingaväldet i Ryssland
Svipjoö hin mikla (”Det stora
S.”).
Svivel. 1. Se Förtöj
nings-lekare. — 2.. Se
Fiskredskap sp. 67.
Svizzera [svi’ttse-], se
Schweiz.
Svolder 1. S v o 1 d, där Olof
Tryggvesson stupade i en sjöstrid
mot Olof Skötkonung och Sven
Tveskägg år 1000, skall enl. de
isländska sagorna ha varit en ö
mellan Rügen och Pommern, enl.
Saxo ett sund v. om Rügen 1. enl.
Adam av Bremen en ö i Öresund.
Svolvær [svå’ll-], lastageplats
i Nordland fylke, Norge, på
öst-vaagö i Lofoten, vars förnämsta
sjöfartsort S. är. Betydande
handel med fisk. 2,400 inv.
Svullnad i kroppsdelar kan
inträda genom ansamling av
väv-nadssaft 1. blod (stundom gaser:
emfysem) efter mekanisk
åverkan, stagnation i blodavflödet,
inflammation, vattusot, genom
svulster m. m.
Svulst (lat. tu’mor) 1.
tu-m ö’ r, i vidsträckt bemärkelse
detsamma som svullnad (se d. o.),
vanl. använt för att beteckna
väv-nadsnybildningar, som visserl.
utgå från olika vävnaders celler men
dock i viss grad i sitt växtsätt äro
oberoende av de normala
vävnaderna (autonomi’), så att de
överskrida de normala gränserna för
organen, undantränga dessa 1.
växa in i dem (infiltre’ra),
varjämte S:s egna celler ofta efter
spridning från primärhärden med
blod 1. lymfa utveckla sig till nya
S. (metastase’ra, ge upphov till
sekundär S., metasta’s).
Avgräns-ningen mot vissa inflammatoriska
vävnadsnybildningar och mot
hy-perplasi, hypertrofi och
regeneration kan vara osäker (t. ex. k
ondyl o’ m, vissa kroniskt
inflammatoriska nybildningar vid syfilis
och gonorré). Svulstceller avvika
vanl. i sin byggnad och
anordning från det organs celler, från
vilka de utgått (atypi’). Hastigt
växande S., som dessutom ofta
infiltrera angränsande organ,
förstörande dessa, och lätt
metastasera, bruka vanl. visa stark atypi.
Sådana S. kallas elakartade
(ma-li’gna) i motsats till godartade
(beni’gna S.), som oftast växa
långsamt, ej infiltrera och i allm.
ej metastasera. Svulstceller utöva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
