Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svulst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Svulst
550
stundom liknande funktion som
de organceller, ur vilka de bildats
(ss. gallsekretion av leversvulster,
sköldkörtelfunktion hos
sköldkörtelsvulster m. m.). Deras
ämnesomsättning är dock ej identisk
med normala cellers. Så har O.
Warburg nyligen visat en
betydande aerob mjölksyrebildning
spec. hos maligna S. En annan
olikhet mot de flesta normala
celler är många svulstcellers
större känslighet för röntgen- och
radiumstrålar samt för förhöjd
temperatur. — Man har kunnat
konstatera uppkomsten av S. (ss.
kräfta, sar kom m. fl.) genom
kronisk retning. Fibiger (jfr d. o.
2) erhöll 1927 för sina
undersökningar å detta område 1926 års
Nobelpris i fysiologi och medicin.
En viss ärftlighet förekommer
otvivelaktigt i fråga om S.;
däremot kan ej med säkerhet hävdas,
att t. ex. kräfta skulle uppträda
endemiskt. Symtomen av S. bero
främst på den plats, där de
uppstå. Vid säte i t. ex. centrala
nervsystemet orsaka även
godartade S. genom förträngning
svåra rubbningar. Maligna S.
sönderfalla ofta delvis själva och ge
upphov till sår och blödningar
samt metastasera långt oftare än
godartade S. Maligna S. ge även
ofta kakexi (se d. o. och Kräfta
sp. 1444). Indelningen av S. sker
efter härkomsten: från
bindesubstansvävnader I, från epitel
II (innehålla även bindväv),
från endotel III. Härtill komma
biandsvulster IV. Godartade S.
inom I äro följande. F i b r o’m
bestå av bindväv, äro ofta
multipla, vårtlika, förekomma mest
i hud och slemhinnor; kallas,
när de utgå från nervernas
bindväv, n e u r o f i b r o’ m. L i p o’ m
bestå av fettvävnad och sitta
vanl. i normalt fettrik vävnad.
M y x o’ m bestå av slemäggvita
och ofta hyalin bindväv. K o n d
-r o’ m utgå från broskvävnad, äro
ofta multipla, kunna bli mycket
stora med oregelbunden form och
växa stundom infiltrativt. O s
-t e o’ m bestå av benvävnad och
likna hyperostoser (se d. o.), som
dock ej visa fortskridande tillväxt
och därför ej räknas till S. Osteom
i tänderna, bestående av dentin
och utgående från tandanlag,
kallas o d o n t o’ m. A n g i o’ m
bestå av utvidgade blod- 1. lymfkärl
(resp, hem- Och lymfangiom).
Hemangio’men bilda vanl.
blåröda, mer 1. mindre upphöjda,
ofta mycket utbredda fläckar i
huden (jfr Eldmärke).
Lymfangio’m kunna ge
betydande ansvällningar av organ,
liknande elephantiasis. M y o’ m
bestå av (i regel glatt)
muskelvävnad, mer 1. mindre uppblandad
med bindväv. De förbenas ofta och
kunna infiltrera. Vanligaste
platsen är livmodern (jfr
Kvinnosjukdomar). Glio’m utgå
från gliaceller (se
Nervvävnad sp. 755; jfr H j ä r n s j u k
-domar sp. 818). N e u r o’ m
bestå av nervvävnad och utgå från
perifera nerver 1. vanligare från
sympatiska ganglier. Maligna S.
inom I kallas s a r k o’ m och
indelas vanl. efter cellernas form
i spol-, rund- och
jättecellssar-kom. Stundom benämnas
sarko-men efter det cellslag, varur de
framgått (ss. lymfosarko’m
från lymfkörtelvävnad, o s t e o
-sarko’m från benvävnad o. s. v.).
Melanosarko’m äro
svart-pigmenterade och utgå ofta från
pigmenterade födelsemärken (jfr
d. o.). Godartade S. inom II
äro följande. Papillo’m utgå
från hud och slemhinnor,
innehålla rikligt med bindväv, äro ofta
stjälkade, blomkålsliknande,
åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
