Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svulst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
s. v. v.—Svår
552
komma ofta efter borttagande och
äro vanl. multipla. Mest
uppträda de i urinblåsan. A d e n o’ m
bestå av solida epitelsträngar 1.
körtelgångar och cystor,
inbäddade i bindväv, och utgå från hud,
slemhinnor och parenkymatösa
organ. Kysto’m äro adenom med
starkt utvidgade cystor, fyllda
med äggvitehaltig vätska (vanl.
slemäggvita). De kunna bli
enormt stora. En vanlig plats är
ovarierna (ovar iaTky stom).
Kystom i lever och njurar äro
typiska missbildningar.
Kole-s t e a t o’ m bestå av förhornade
epitelceller, lagrade i lameller, ha
pärlemorglans och sitta vanl. i
centrala nervsystemet. Enkla
dermoi’ der äro cystor, som
utgå från huden och innehålla
lipoida avlagringar, ev. hår m. m.
Maligna S. inom II kallas k a r
-cino’m (se Kräfta. Med.).
Lymfadeno’m är en äldre
benämning på lymfkörtelsvullnad
över huvud (ss. av lymfadenit,
tuberkulos, lymfosarkom m. m.).
Till III räknas de S., som bestå
av endotelceller och utgå från
blod- och lymfkärlens och de
serösa hinnornas endotel. Särskilt
betydelsefulla äro e n d o t e
-1 i o’ m på lungsäcken och på
hårda hjärnhinnan. De senare äro
kalkhaltiga och kallas p s a m
-m o’ m. De maligna g r a w i t z ■
ska S. 1. hypernefro’men
äro svåra att hänföra till någon
av nämnda grupper. Trol.
utgå de från binjurevävnad. De äro
gula, vanl. rödspräckliga av
blödningar och växa ofta in i
blodkärl. Till IV räknas de S., som
innehålla beståndsdelar från a)
två 1. b) alla tre (terato’m)
groddbladen och som därjämte
ha en komplicerad byggnad. De
bruka bestå av både cystor och
solida delar, äro att betrakta som
missbildningar (jfr d. o.) och
uppträda vanl. i den tidiga
barnaål-dern. De viktigaste till a)
hörande S. uppträda i hypofysen och i
parotis. Spec. komplicerat byggda
äro de S., som innehålla
muskulatur. Till b) höra de mest
komplicerade dermoidcystorna,
som ofta innehålla benvävnad,
hjärnsubstans, hudbildningar
m. m., samt en del svulster i
sakraltrakten, sammanhängande med
ryggmärgen, komplicerade
svulstmissbildningar, utgående från
svalg och testiklar, m. fl.
Terato-men äro vanl. dödande. — Veter.
De hos husdjuren vanligaste S.
äro inkar (se V å r t a),
bindvävs-svulster (fibrom), fettsvulster
(lipom) samt sarkom och kräfta
(se d. o.). Stjälkade S. avlägsnas
genom avbindning med elastisk
ligatur 1. e k r a s ö’ r, S. i övrigt
genom bränning 1. frätmedel,
vilket dock i allm. visar sig
otillräckligt, samt, vanligast, genom
utskalning med kniv.
s. v. v., förk. för sit venia
verbo.
Svyck, z w y c k, (student-)
slanguttryck för dryckeslag.
Svågerlag (etym. besläktat
med svär-, se d. o.), i dagligt tal
benämning på frändskapen mellan
den ene av två äkta makar och
den andras syskon jämte dessas
makar, svågrar, resp,
svägerskor; i rättsterminologi
även den andre makens alla
släktingar. Man skiljer mellan rätt
upp- och nedstigande S.,
t. ex. frändskapen mellan
svär-moder och svärson, som i svensk
rätt utgör äktenskapshinder,
domar- och vittnesjäv, och S. å
s i d a n, t. ex. frändskapen mellan
den ene maken och den andras
syster.
Svår, tung (i sjö- och
artilleritermer) .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
