Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syd-Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Syd-Afrika
576
led., varav 51 väljas av
Kap-provinsen, 17 av Natal, 50 av
Transvaal och 17 av
Oranjefri-staten, alla på 5 år). Rösträtt
och valbarhet äro begränsade till
män, som uppfylla vissa villkor
med avseende på förmögenhet 1.
inkomst samt bostad och
skrivkunnighet, varigenom större delen
av den färgade befolkningen
ute-slutes. Unionsregeringens säte är
Pretoria. Varje provins har en av
generalguvernören utsedd
guvernör och ett valt provinsråd. —
Rättsväsendet bygger på det äldre
nederländska med betydande
modifikationer och tillsatser under
brittiskt inflytande. De allmänna
domstolarna äro
magistratsdom-stolar och högsta domstol. —
För svar sväsen. Armén består av
ett mindre antal värvade trupper,
huvudsaki. för
utbildningsändamål, samt ett borgarvärn med
milisorganisation, inom vilket
fredstjänstgöringen fullgöres.
Utbildningstiden är 17—22 veckor.
— Religion. Anhängarna av olika
större kyrkosamfund fördelade
sig 1921 sålunda:
An- Därav
Kyrkosamfund hängare vita
Holländska samfund 1,120,000 840,000
Anglikaner ............ 710.000 290.000
Presbyterlaner ........ 190,000 80,000
Kongrngationalister ... 160.000 10.000
Metodister ............ 830,000 100,000
Baptister .............. 40,000 20,000
Romerska katoliker ... 140,000 60,000
Lutheraner ............ 260.000 20.000
Judar .................. 60,000 60,000
Hinduer ............... 110,000 —
Muhammedaner .......... 50,000
— Undervisningsväsen.
Skolundervisningen sorterar under
provinsråden och är i allm.
konfessionslös. De färgade undervisas
merendels i missionsskolor. S. har
4 universitet, varav det största är
University of South Africa,
bestående av 6 colleges å skilda orter.
•— Historia. De områden, som nu
utgöra S., började, sedan Diaz
1486 upptäckt Afrikas sydspets,
bli föremål för europeisk
kolonisation (jfr Afrika sp. 137 f. och
141). Holländska nybyggare,
boerna (holk, bönder), gingo
härvid i spetsen; de bemäktigade
sig landet kring den 1652
anlagda Kapstaden och spredo sig
under strider med de inhemska
hottentotterna inåt landet mot
n. och ö. Denna under
holländsk-ostindiska kompaniets ledning
stående s. k. K a p k o 1 o n i
besattes 1795 av engelsmännen, till
vilka det avträddes 1814. Sedan
boerna, redan förut missnöjda
med vissa angliseringsåtgärder
och med negerslaveriets
upphävande, funnit, att de icke
er-höllo tillräckligt skydd mot de
norrifrån anstormande kaffrerna,
började de 1836 i stor mängd
utvandra till Natal (”the great
trek”, det stora uttåget) och
lyckades efter strider med zulufolken
1838 grunda en liten republik,
Natalia, med Pietermaritzburg ss.
huvudstad. Natal införlivades
dock med Kapkolonin och
förvandlades 1856 till en särskild koloni.
Bättre lycka hade de boer, som
flyttat till landet v. om Natal.
Efter att 1848—54 ha stått under
engelskt välde (”Orange River
Sovereignty”) ombildades detta
område till en fri boerrepublik,
Oranjefristaten. Dess n.
gräns bildades av floden Vaal, på
vars andra sida boerkolonisterna
1855 sammanslöto sig till
Sydafrikanska republiken
1. Transvaal med det s. å.
grundade Pretoria till huvudstad.
Stora ekonomiska svårigheter
omöjliggjorde emellertid landets
organisation, och då
zuluhövding-en Cetewayo hotade att erövra
landet, annekterades det 1877 av
Storbritannien, som 1879
besegra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
