Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sykomor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Sykomor—Sylvius
602
Sykomo’r, se Ficus sp. 1517.
Sykomorlönn, se Acer.
Sylarna, S y 1 f j ä 11 e n, no.
Sylene, fjällmassiv på gränsen
mellan Sverige (Jämtland) och
Norge (Sör-Tröndelag fylke),
uppbyggt av diorit. Bland
topparna märkes Storsylen (1,762
m.). S. äro på grund av sin vilda
högfjällsnatur och relativa
lätttillgänglighet livligt besökta av
turister (turiststation i n.ö.).
Sylf (fr. sylphe), manlig
luftande (se Elementarandar).
Sylffd (fr. sylphide), kvinnlig
luftande; späd, fin, graciös
kvinnogestalt; vid, luftig dansöskjol,
använd spec. i den klassiska
baletten. — Adj. sylf i’disk.
Sylfjällen, se Sylarna.
Syll, liggande bottenbjälke i
väggar; underlag för
järnvägsskenor. Jfr Järnväg sp. 336.
Syllaba’rer (av grek, syllabe’,
stavelse), se Kilskrift sp.
776. — Sylla’bisk skrift,
stavelseskrift (se Alfabet och
Skrift sp. 876).
Syllabus, lat., ”förteckning”,
en till Pius IX :s encyklika av
1864 fogad sammanställning av
moderna kätterier. ”Den nya S.”
har man kallat en liknande
förteckning, som 1907 utfärdades av
inkvisitionskollegiet och föregick
Pius X:s encyklika av s. å.
Syllogi’sm (grek.
syllogis-mo’s), slutledning (se d. o.).
Sylow, Peter Ludvig
M e j d e 11, f. 1832, d. 1918, norsk
matematiker, prof, i Kristiania
1898, utförde undersökningar inom
gruppteori och utgav tills, med S.
Lie N. H. Abels verk.
Sylt [sillt], en av nordfrisiska
öarna i prov. Schleswig-Holstein,
Preussen. Havsbad. 93 kvkm.
5,000 inv. — 1927 fullbordades en
järnvägsvall över ”wattenmeer”
(se d. o.) från fastlandet till S.
Sylta. Bergstekn. Se
Sovring.
Sylwan, Otto, f. 1864,
litteraturhistoriker, prof, vid
Göteborgs högskola 1901, dess rektor
sedan 1914. S. har främst
behandlat 1700-t:s svenska
litteraturhistoria och liberalismens
period, bl. a. i den under hans
redaktion utgivna Svenska
litteraturens historia (3 dir, 1917—20).
Tills, med J. Bing har han
utgivit Europas litteraturhistoria (2
dir, 1909—10). S. har även
offentliggjort studier i pressens
historia samt påbörjat ett
grundläggande arbete rör. svensk metrik
(Den svenska versen från
seæton-hundratalets början, I: 1, 1925).
Sylvanil, värdefullt
malmmineral, guldsilvertellurid, Au2AgTes,
i Siebenbürgen och Kalifornien.
Sylve’ster, namn på 4 påvar
(3 erkända), bland vilka
märkes S. I, d. 335, påve 314, av
kyrkan vördad ss. helgon. Hans
dödsdag, 31 dec., bär i sv. almanackan
alltjämt hans namn (S.,
Syl-vesterafton).
Sylvestre’n, se T e r p e n e r.
Sylvi’n, kalciumklorid, liknar
bergsalt och är ett av de
viktigaste naturliga kalisalterna.
Användes som gödselmedel samt till
framställning av kaliumpreparat.
Jfr Kalisalter.
Sylvinil, en blandning av
syl-vin och klornatrium, förekommer
som sekundärt mineral vid
Stass-furt; användes som konstgödsel.
Sylvius (urspr. de le B o e),
Franciscus, f. 1614, d. 1672,
holländsk läkare, framgångsrik
förespråkare för den iatrokemiska
skolans åsikter.
Sylvius, Johan, d. 1695,
målare. Länge verksam utomlands,
hemkallades S. 1685 på Hedvig
Eleonoras uppdrag. På
Drottningholm utförde han bl. a. dekorering-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
