Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sykomor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Symaskin
604
Symaskin. Fig. 1. Elektrisk symaskin.
en av trapphuset (1686) samt
plafonden i övre galleriet
(1689—-90). Hans festliga, i komposition
och figurstil synnerligen friska
freskomålningar ha sina
förebilder i italiensk barock.
Symaskin. De först
konstruerade S. försökte efterhärma
hand-syningen; nålarna drogos fram
och tillbaka genom tyget medelst
tångliknande anordningar. Den
äldsta med säkerhet kända S.
patenterades 1755 i England av
Charles Weisenthal och arbetade
med en tvåuddig nål med öga på
mitten. 1790 fick engelsmannen
Thomas Saint patent å en (trol.
aldrig utförd) S. med horisontal
arbetsplatta, överhängande arm
med lodrätt arbetande nål samt
automatisk matare. En fransman,
Barthélemy Thimonnier, uppfann
1830 en liknande S., som dock
var försedd med haknål. Bägge
dessa maskiner åstadkommo
ked-jesöm. Den första S., som sydde
dubbeltrådiga efter stygn
(stick-stygn), uppfanns 1834 av
amerikanen Walter Hunt, vars maskin
arbetade med en nål, en
skyttel och två trådar. 1846 erhöll
amerikanen Elias Howe patent å
en S. med krokig nål och
fram-och återgående skyttel, med
vilken maskin ävenledes
dubbeltrådiga efterstygn åstadkommos.
Howe anses även ha gjort den
för S: s utveckling ytterst
viktiga uppfinningen av nålen med
ögat i spetsen. Amerikanen Allan
Wilson uppfann 1851 den
roterande griparskytteln, som åstadkom
stickstygn, samt 1852
fyrtakts-mataren. Isaac Singer erhöll 1851
patent å en S., som huvudsaki.
utgjorde en förbättring av
Hunts. Under de följande åren
utsläppte han ett flertal för
industriellt bruk avsedda
maskintyper och 1856 den första S. för
Symaskin. Fig. 2. Stygnbildning vid stickstygn. Trådfångaren griper nåltråden i
den ögla, som bildas vid nålens begynnande uppåtgående, och dragés vid skyttelns
rotation runt om den i densamma fritt lagrade trådspolen. Undertråden gripès
därvid av nåltråden, som sedan åtdrages medelst trådlyftar&n. Schematisk
teckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
