Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Symaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Symaskin
606
bruk i hemmen. Syhastigheten,
från början 200 stygn i min.,
d. v. s. c:a 5 ggr syhastigheten
för hand, ökades genom
uppfinningen av den oscillerande
skyt-teln (Singers patent 1879) till
1,500 stygn; genom senare
konstruktioner till 2,200 stygn i
minuten. Utom nämnda
uppfinnare ha en mängd andra, särskilt
under 1800-t., framträtt med olika
konstruktioner. — De modernare
S. indelas i skyttelmaskiner (för
stickstygn) och
kedjestygns-maskiner. Av skyttelmaskinerna
finnas fyra typer: med lång, i
rak bana fram- och återgående
skyttel (numera föråldrat
system) ; med lång, i bågformig
bana fram- och återgående
skyttel (”vibr ating”); med rund, i
cirkelformig bana fram- och
återgående skyttel (oscillerande
skyttel, ringskyttel och Central
Bob-bin-skyttel); med roterande
skyttel. Skyttelmaskinen använder
två trådar, varvid nåltrådens ögla
vid varje nålens nedåtgående
rörelse låses av skytteltråden (se
fig. 2). Kedjestygnsmaskiner
åstadkomma enkel 1. dubbel
kedjesöm. För syning med en tråd
användes oscillerande gripare 1.
Gibbs roterande gripare (för enkel
kedjesöm). Nåltråden kvarhålles
å griparen, till dess att dennas
spets ånyo gripit tråden i dess
omedelbart efter nybildade ögla.
Symaskin. Fig. 3. Stygnbildning vid
enkel kedjesöm medelst roterande gripare.
Symaskin. Fig. 4. Enkel kedjesöm.
Tredje öglan från v. har genom
felbildning ej bundits av den följande, varför
sömmen kan upprispas. Schematisk
teckning.
Den senare dragés därvid in i den
föregående öglan och låser
sålunda densamma (se fig. 3).
För dubbel kedjesöm användes
Grover och Bakers gripare
(cirkelnål), konstruerad 1852, varvid
nåltråden och tråden i griparen
genom dubbla öglor låsa varandra
och bilda en elastisk söm,
huvudsaki. för trikåvaror. —
Stickstygnet (det dubbeltrådiga
efterstygnet) är det hållbaraste
och mest använda.
Trådförbrukningen är vid stickstygn 2 %,
vid enkel kedjesöm 4 och vid
dubbel kedjesöm 5 % ggr sömmens
längd. — För arbetets
frammat-ning äro S. vanl. försedda med
ryckmatare (för all tygsömnad),
hjulmatare (för skinnsömnad i
allm.), universalövermatning (för
skolagning) och nålmatning i
förening med ryckmatning (för
vissa specialarbeten).
Ryckmataren består av en tandad platta,
liggande i arbetsplattans plan och
fäst på en gungaxel, som tills,
med en lyftaxel låter den med en
fyrtaktsrörelse mata fram
arbetsmaterialet ett visst inställt
avstånd, vanl. då nålen befinner sig
i höjdläge. Hjulmataren drives
vanl. med en klo, som skjuter
fram hjulet, när nålen är i
höjdläge. Materialet kvarhålles vid
nålens nedgående genom att
fastklämmas mellan ryckmataren och
en pressarfot 1. mellan
hjulmata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
