Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Symbola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Symbola—Symbolisk metod
610
för nyare estetik viktigaste arten
av symbolik; den har kallats
stämningssymbolik och uppfattas
genom s. k. inkännande (jfr
Estetik sp. 1209). — Konsten
skapar själv S. Men den övertar
å andra sidan sådana också från
det verkliga livet. Till det senare
slaget höra de religionssymboler,
som äro talrika icke minst i
kristendomen: korset,
evangelist-symboler (se Evangelist),
Kristussymboler (sed.
o.),Maria-symboler, djursymboler, många
övertagna ur hedniska källor.
Särskilt talrika äro
Mariasymbo-lerna, vilka hämtats såväl ur
naturen som ur Bibeln och sagan:
sol, måne, stjärnor, Salomos tron,
förbundsarken, fågeln Fenix o. s.
v. En särskild art utgöra de mot
medeltidens slut och senare
vanliga S., som hämtats ur Höga
visan och syfta på den
obefläcka-de avlelsen, t. ex. den slutna
trädgården, den förseglade
brunnen, det gyllene mannakärilet
etc. För Bibelns utläggande
kände man under medeltiden många
olika arter av ställföreträdande
betydelse, vilka, ss. särskilt den
s. k. typologin (se d. o.), haft
betydelse för konst och litteratur.
— Symboliska handlingar
förekomma såväl inom religionen som
vid rättsförhandlingar och i det
dagliga livet. — Ang.
symboliska tal se Talmystik. —
Kem. De bokstäver, som beteckna
en atom av ett grundämne. -—
Matem. Detsamma som tecken
(se Matematiska tecken).
Sy’mbola, se S y m b o 1 u m.
Symbolik, symbolisk
framställning 1. uppfattning;
vetenskapen om symbolerna. — Teol.
Den gren av den teologiska
vetenskapen, som behandlar de olika
kristna samfundens
bekännelsebildning (jfr Symbolum).
20. — Lex. XI. Tr. 23. 11. 27.
Symboliska metoden, i imaginära, r
reella axeln, I strömstyrkans vektor,
I-i
I-R, 1-icoL och ——-vektorerna för
spän-wC
ningsfallen i ett ohmskt, ett induktlvt
och ett kapacitivt motstånd. De
prickade linjerna visa, hur spänningarna
sammansättas (till spänningen K) vid
seriekoppling av de olika motstånden, w
diagrammets rotationsriktning.
Symbolise’ra, vara symbol för,
sinnebilda, föreställa. -— Adj.:
s y m b o’ 1 i s k.
Symboliska böcker (jfr
Symbolum),
bekännelseskrifter, i vilka ett kristet samfunds
åskådning på grundläggande sätt
kommer till uttryck.
Symbolisk metod. 1.
Detsamma som operatorkalkyl. — 2.
Metod i växelströmsteorin, vid
vilken en växelström med
maximalstyrkan I och fasvinkeln q,
(från en godtycklig
utgångstid-punkt) representeras av den
komplexa storheten I (cos y + i sin
q), resp, av den linje, som förenar
origo med den mot nämnda
storhet svarande punkten (jfr
Komplexa tal). Här är i — V—1.
Enl. funktionsteorin är storheten
lika med I-e^. Då fasvinkeln blir
oförändrad vid multiplikation
med ett reellt tal och ökas med
+ Ti/2 vid multiplikation med
+ i, erhålles spänningsfallet i ett
ohmskt motstånd (R), en
själv-induktion (L) och en kapacitet
(C) genom multiplikation av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
