Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Symmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Symmer—Symmetri
614
samt utbildades från mitten av
1700-t. i intim anslutning till
den samtida kammarmusiken till
den form, som med
Wienklas-sikerna (Haydn, Mozart,
Beet-hoven) blev den slutgiltiga och
huvudsaki. även normerande för
den följande tiden (Schubert,
Mendelssohn, Schumann, Brahms
m. fl.). En särskild form,
kör-o’ d e s y m f o n i 1.
symfoni-k a n t a’ t, med användande av
vokal medverkan skapades av
Beethoven i dennes nionde
symfoni samt har därefter upptagits
av Berlioz, Mahler m. fl. —
S y m f o’ n i s k anger, att ett
orkesterstycke, åtminstone delvis,
uppbyggts i likhet med en
symfoni. — Symfonisk dikt är
ett orkesterverk, avsett att i
toner måla ett visst tänkt
händelseförlopp, en given situation e. d.
Jfr P r o g r a m m u s i k. En S.
av mindre omfång benämnes
stundom s i n f o n i e’ 11 a.
Symmer [si’mmo], Robert,
d. 1763, engelsk fysiker,
utvecklade den dualistiska
elektricitets-teorin.
Symmetri’ (grek, symmetri’a,
av syn-, med, tillsammans, och
mc’tron, mått),
överensstämmelse, regelbundenhet. Matem. Två
kroppan’ äro symme’triska
med avseende på ett plan, sy m
-metriplanet, om
motsvarande punkter i kropparna ligga på
var sin sida om symmetriplanet,
å samma normal till detta och
lika långt från planet, m. a. o.,
om den ena sammanfaller med
den andras spegelbild i planet.
Symmetriska kroppar äro lika
stora men ej kongruenta. En
kropp är symmetrisk med
avseende på ett symmetriplan, om
detta delar kroppen i två
symmetriska hälfter. Plama figurer
kunna på motsvarande sätt vara
symmetriska med avseende på en
rät linje, symmetriaxeln.
Högre grader av S. äro
rota-t i o’ n s s y m m e t r i, dä en
kropp täcker sig själv efter en
godtycklig vridning kring en
rät linje (även kallad
symmetri-axel), samt k u 1 s y m m e t r i, då
detsamma gäller om godtyckliga
linjer genom en viss punkt,
sym-m e t r i c e’ n t r u m. Se även
Kristall sp. 1336. — Bot.
De flesta växtei’ visa en p o 1 a’ r
utbildning med skillnad mellan
bas och spets (basa’1 och
a p i k a’ 1 del). R a d i ä’ r a,
m u 11 i 1 a t e r aT a,
isolatera’ 1 a 1. p o 1 y s y m m e’ t r i s
-k a organ (genom vilka många
symmetriplan kunna läggas) visa
i tvärsnitt likartad byggnad i
alla riktningar, t. ex. flertalet
rötter, många stammar. Radiära
blommor kallas aktinom o’ r
-fa 1. r e g e 1 b u n d n a, t. ex.
blåsippa, gullviva. B i 1 a t e
-r a’ 1 a, bi- 1. t v å s y m
metriska organ (genom vilka två
symmetriplan kunna läggas) ha
höger- och vänstersidorna
sinsemellan lika men skilda från de
ävenledes sinsemellan lika
fram-och baksidorna, t. ex. vissa
moss-stammai’ med tvåsidigt ställda
blad. [Inom zoologin (jfr nedan)
begagnas ordet bilateral liktydigt
med ensymmetrisk.]
Dorsi-(d o r s o)v e n t r a’ 1 a organ
ha en rygg- (d o r s a’ 1 -) och
en b u k - (v e n t r a’ 1 -)sida.
Höger- och vänstersidorna kunna
vara lika 1. olika. I förra fallet
blir organet m o’ n o - 1. e n s y m
-metriskt (med ett
symmetriplan) , 1. senare fallet a s y m m
e’-t r i s k t (utan symmetriplan).
Flertalet blad äro dorsiventrala.
Ensymmetriska blommor kallas
z y g o m o’ r f a, t. ex. tvåläppiga
blommor. — Zool. Djurkroppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
