Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sympatiska nervsystemet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Sympatiska nervsystemet—Synasynmotor
618
Sympatiska nervsystemet, se
Nervsystem sp. 751.
Sympe’talae, Gamope’talae,
sym- 1. gamopeta’ler, den
ena av de två grupper, vari
diko-tyledonerna bruka indelas,
omfattar växter med (vanl.) sambladig
krona. Jfr Choripetalae.
Sy’mphytum, växtsläkte (fam.
Borragina’ceae). S. officina’le
ra. fl., vallört, höga, grova,
strävhåriga, storbladiga örter med
rörformiga, vanl. rödvioletta
blommor, förekomma på odlad
mark i s. och mell. Sverige.
Sympo’sion, grek., gästabud,
dryckeslag. Efter föredömet av
Platons och Xenofons skrifter med
namnet S. uppstod en hel
litteraturart, som behandlade olika
ämnen i form av samtal vid S.
Symto’m, s y m p t o m (av
grek. sy’mptoma, händelse),
kännetecken, yttring. — Med. Varje
märkbar yttring av en sjukdom.
— S y m (p) t o m a’t i s k, som
avser 1. innebär symtom;
betecknande. Se även Palliativ.
Syn. 1. Se öga. — 2. Se
Byggnadsskyldighet och
Husesyn.
Syn- (i vissa sms. genom
assimilation även syl-, sym-),
grek., med.
Sy’nagoga (av grek,
syna-goge’, församling), det hävdvunna
namnet på de samlingslokaler, i
vilka judarna alltifrån
århundradena närmast f. Kr. fira en av
skriftläsning, sång, bön (och
predikan) bestående gudstjänst. S.
ha sannolikt uppkommit i
diasporan, där offerkult i allm. icke
ansågs möjlig, och blevo här de
givna samlingspunkterna för de
judiska kolonierna. Institutionen
uppträdde emellertid snart också
i Palestina, där på Jesu tid alla
mer betydande orter ägde en S. (i
Jerusalem och vissa andra städer
funnos flera). Ruiner av S. (från
romersk tid) ha bl. a. återfunnits
i Kapernaum. — Den förnämsta
platsen i en S. intages sedan
gammalt av skåpet med de heliga
bokrullarna. F. ö. märkas bl. a. en
föreläsarplats, resp, en talarstol,
samt en 1. flera kandelabrar.
Stommen i gudstjänsten omfattar
den judiska trosbekännelsen (5
Mos. 6: 4—9), responsoriskt
framsagda böner, läsning ur
moseböckerna och profeterna samt den
avslutande prästerliga
välsignelsen (4 Mos. 6: 24 ff.). Till
skriftläsning är varje manlig jude
kompetent efter fyllda 13 år.
Predikan har hos de ortodoxa judarna
delvis bortfallit men hos de
liberala återupplivats. — Jfr
Ecclesia.
Syna’ndrae, växtordning,
tillhörande Sympe’talae och utmärkt
därav, att ståndarna ofta ha
knapparna sammanvuxna. Hit
höra bl. a. fam. Campanukdceae
och Compo’sitae.
Synarthro’s (av grek, syn,
tillsammans, och a’rtrosis, led), helt
1. i det närmaste orörlig förening
mellan ben (t. ex. medelst
bensömmarna mellan hjässbenen).
Synasy’nmotor, en
självmatande, synkroniserad
asynkronmotor med normal trefaslindning
jämte en kommutatorförsedd
lind-ning, från vilken, när rotorn
uppnått det synkrona varvtalet,
likström uttages och tillföres
sta-torlindningen. S. arbetar därvid
utan reglering som synkronmotor
med effektfaktorn ung. = 1 från
tomgång till 30 % överbelastning
och därefter intill 70 %
överbelastning som kompenserad
asynkronmotor med effektfaktorn ung.
= 0,8. Vid övermagnetisering
kan S. lämna reaktiv effekt. S.,
som förenar asynkronmotorns
stora startmoment och
synkron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
