Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sympatiska nervsystemet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Syncentrum—Syndikalism
620
motorns goda effektfaktor med en
god verkningsgrad, kan ersätta
asynkronmotorer upp till 25 kw.
effekt.
Syncentrum,
perceptionscent-rum för synen (se Hjärna sp.
809).
Synd, i religiöst språkbruk i
allm. beteckning för överträdelse
av en ss. gudomlig förnummen
lag. I folk- och prästreligionerna
innefattar denna lag bl. a. en
mängd kultiska bud 1. taburegler,
medan S. för profeterna och de
etiskt högtstående religionerna är
detsamma som det ur sedlig
synpunkt onda, resp, brist på
förtröstan och tillit till Gud.
Syndabock, se A s a s e 1. I
överförd bet. person, som ensam
får lida straffet 1. bära skulden
för något (t. ex. ett brott, ett
misslyckat företag), vari flera
äro medskyldiga.
Syndafallet, en i 1 Mos. 3
(Jahvisten) framställd
tilldragelse i de första människornas liv.
Berättelsens syfte är eg. icke att
förklara, hur synden kommit in
i världen (så eljest redan i den
senjudiska och urkristna teologin;
jfr Rom. 5: 12 ff.) utan varför
mänsklighetens liv blivit så tungt.
Svaret lyder: emedan de första
människorna, lockade av den
listiga ormen, åto av kunskapens
träd. S. bestod alltså i
förvärvandet av en förbjuden kunskap. Till
straff utestängdes människorna
från paradiset och livets träd (jfr
Paradisberättelsen).
Syndafloden (folketym.
ombildning av mhty. sintfluot, av
sin-, utan avbrott, ideligen, och
fluot, flod), det hävdvunna
svenska namnet på den stora
översvämning, om vilken berättas
i 1 Mos. 6—8. Berättelsen erbjuder
ett av de tydligaste exemplen dels
på kombination av två
källskrif
ter (Jahvisten och Prästkodex),
dels på israelitiska berättares
beroende av babyloniska förebilder
(jfr Gilgamesj och Noa). De
bibliska berättarna ha dock
tilllika självständigt omformat
förebilden, spec. i gudsbegreppet (där
varje polyteistiskt drag
utmönstrats) och i motiveringen av S.
(enl. den babyloniska berättelsen
framkallad genom en gudoms
nyck, enl. den israelitiska ett
straff för människornas ondska).
Sägner om en stor översvämning
i urtiden ha f. ö. varit gängse hos
ett flertal folk i vitt skilda
länder. Jfr Deukalion.
Synde’tikon (av grek,
syndc-tiko’s, sammanbindande), av
sim-blåsor, fiskhud o. d. berett lim,
som upplösts i ättiksyra.
Syndikali’sm (av fr. syndicat,
syndikat, se d. o.), en
arbetarrörelse, som i fråga om teoretisk
åskådning utvecklats ur (främst
den franska)
fackföreningsrörelsen men väsentligen skiljer sig
från denna. S. bygger delvis på
första internationalens program,
spec. på dess inauguraladress 1866
(se International sp. 1451).
Ss. märkesstenar i sin
programmatiska utveckling räknar S. de
franska arbetarkongresserna i
Nantes 1894 och Amiens 1906
samt ”Londondeklarationen” vid
en internationell kongress 1913.
S. verkar för arbetarklassens
organisation på basis av fri
sammanslutning samt vill samla alla
löntagare, oavsett partipolitisk
uppfattning, i ”ekonomiska
klass-kampsorganisationer”. Socialisering av produktions- och
distribu-tionsmedlen skall ske genom
uppbyggandet och utvecklandet av
producenternas organisationer till
duglighet att handha
förvaltningen av dessa medel i hela
samhällets intresse. I det syndikalis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
