Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndikat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Syndikat—Synedrium
622
tiska samhället skola den
privatkapitalistiska produktionsordningen och den centraliserade
staten vara avskaffade samt i stället
alla samhälleliga funktioner
fyllas av arbetarnas egna organ:
lokala samorganisationer,
driftsektioner, industriella syndikat,
kulturella förbund etc. Som medel i
klasskampen tillätes strejk,
bojkott, sabotage, blockad,
obstruktion o. d. samt som det starkaste
politiska maktmedlet
generalstrejk. För bedömning av
arbetsmarknadsläget vid
arbetsstrider-nas förande upprättas s. k.
register med erforderlig
produktionsstatistik m. m. och med bokföring
av därpå grundade lönekrav.
Organisatoriskt bygger S. på
”federa-lismens och frihetens principer”.
Funktioner och rättigheter
decentraliseras (fördelas) mellan de
enskilda delarna inom lands-1.
centralorganisationen. De till ett helt
federerade organisationerna äga
fullständig autonomi. S:s
ställning till aktuell politik skiftar
något i olika länder. I allm.
hävdas partipolitisk neutralitet, och
som parlamentariskt-politiskt
parti uppträder S. icke, utan dess
verksamhetsformer angivas av
uttrycket ”kamp på
arbetsplatserna”. I princip är S. motståndare
till avtal med företagarna. Den
praktiska verksamheten har
inriktat sig på avskaffandet av
långvariga avtal. För de dagliga
stridernas förande upprätthålles
understödsförmedling, vartill
bidrag obligatoriskt uttagas. — S.
anser sig vara icke blott en
tidsrörelse utan även en
allmängiltig samhällslära. Dess
samhällsideal skall främjas med efter
förhållandena skiftande medel av
alla slag (”anpassningsbarhet”).
F. Pelloutier räknas som S: s
fader och G. Sorel som dess teore-
tiske mästare. — I sitt
ursprungsland Frankrike var S:s
centralorganisation Confédération
géné-rale du travail (se d. o.), vars
utveckling i reformistisk riktning
emellertid 1926 föranledde
bildandet av Confédération générale du
travail syndicaliste
révolutio-naire. Utanför Frankrike har S.
utbrett sig främst i Italien,
Spanien, Portugal samt de
latinsk-amerikanska länderna. I
Sverige företrädes S. sedan 1910
av Sveriges arbetares
centralorganisation (se Fackföreningar
sp. 1355 f.). I Norge framfördes
S. av inflyttade svenskar, och
1916 bildades Norsk
syndikalis-tisk federation. I För. Stat, är
S. organiserad i Industrial
Wor-kers of the World (se d. o.). S.
har även en egen international
(se d. o. sp. 1457 f.), vars
centralorgan liksom de särskilda
ländernas enl. S:s principer huvudsaki.
är en ren förvaltningsinstitution.
Syndika’t, en syndikus’ (se d.
o.) ämbete; styrande kommitté
inom ett konsortium;
försälj-ningskartell, monopolistisk
före-tagssammanslutning i allm. (se
Kartell sp. 647).
Sy’ndikus (av grek, syn, med,
och dike’, rätt), ombudsman för
samfund 1. skrå, befullmäktigat
ombud för korporation, sakförare.
Syndoffer, ett först i
Präst-kodex omtalat offer, avsett till
försoning för ouppsåtliga synder
(3 Mos. 4).
Synedom, se Iläradssyn.
Syne’drium (lat., av grek.
synddrion, rådsförsamling). Med
termen synedrion (sv. Bibeln:
Stora rådet) betecknas i N. T. och
hos Josephus den rådsförsamling
i Jerusalem, som på Jesu tid var
judarnas inhemska högsta
domstol och styrande myndighet (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
