Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Synsynkronmotor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Synvinkel—Syr-Darja
632
ljusa ytor på mörk bakgrund.
Ex.: tråden i en glödlampa synes
betydligt grövre, då lampan
brinner, än då den är släckt. S. beror
delvis på avbildningsfel i ögat,
varigenom bilden på näthinnan
blir utbredd, dels på fysiologiska
skäl.
Synvinkel för ett föremål, sett
från en viss punkt, är vinkeln
mellan de linjer, som förbinda
nämnda punkt med föremålets
yttersta punkter. Det är omöjligt
att ur den observerade S.
(föremålets skenbara storlek) sluta
till dess verkliga storlek utan att
känna dess avstånd.
Sype’rb, se fe u p e r b.
Sy’ra, Syros, ö bland
Kykladerna. 81 kvkm. 35,000 inv.
Huvudstad Hermupolis (se d. o.).
Syra. Bot. Se O x a 1 i s och
R u m e x. — Kem. Se Syro r.
— Lantbr. Sur mjölk, använd för
gräddes syrning (jfr Smör).
Syra, se S y r f ä 11 n i n g.
Syracuse [sirokjo’s], stad i
New York, För. Stat., vid
skärningen mellan Erie- och
Oswego-kanalerna. Universitet.
Betydande stål- och lervaruindustri.
180,000 inv.
Sy’rak, eg. J e s u, S y r a k s
(Siras) sonsons, bok, en
av G. T:s apokryfiska böcker, är
en urspr. på hebreiska ej långt
efter 200 f. Kr. i Palestina
avfattad och omkr. 130 f. Kr. i
Egypten till grekiska översatt
judisk ”vishetsbok”, besläktad
med Ordspr. Ung. % av den
hebreiska texten (i handskrifter
från 1000—1100-t.) återfunnos
1896—1900 i Kairo. Jfr E c c 1 e
-siasticus.
Syraku’sa, ital. Siracusa,
huvudstad i en provins med samma
namn, Italien, på Siciliens
östkust. Ärkebiskopssäte. 50,000 inv.
— Den nuv. staden, en föga
bety
dande ort, belägen på den genom
en smal kanal från fastlandet
skilda ön Ortygia, har bevarat
ett medeltida utseende. Delar av
ett doriskt tempel ingå i den
urspr. under medeltiden uppförda
domkyrkan, återuppförd efter en
jordbävning pä 1600-t. Av ett
annat doriskt tempel, helgat ät
Apollon, kvarstå betydande rester.
Antikens S. var till större delen
utbrett på fastlandet. Ruiner
finnas här efter stadsmurarna, en
romersk amfiteater, en grekisk
teater, den omkr. 400 f. Kr. anlagda
starka fästningen Euryelos m. m.
Här finnas även stora fornkristna
katakomber. — Historia. S.
(grek. Syra’kusai, lat.
Syracu’-sae) anlades 734 f. Kr. av greker
(dorer frän Korint). Med sitt
centrala läge i Medelhavet blev
det en blomstrande handelsstad,
och sedan det på 480-t. erövrats
av Gelas tyrann G e’ 1 o n, blev
det även den politiska
huvudmakten på Sicilien. Under härskare
som H i’ e r o n I d. ä., Gelons
broder, utvecklades vid S. ett
hovliv av slösande prakt och
kulturell förfining. I S:s historia
omväxla perioder av söndring och
yttre svaghet, varvid bl. a. Aten
fick tillfälle till inblandning, med
skeden av koncentration och
maktutveckling under kraftiga
härskare som Dionysios d. ä.
och A g a t o k 1 e s (jfr dessa och
Grekland sp. 1529 och 1531
ff.). S:s politik under Hi e ron
II d. y. var närmaste
anledningen till utbrottet av Puniska
krigen (se d. o.), varunder det 212
intogs av romarna (jfr A r k i
-m e d e s).
Syr-Darja’. 1. S., antikens
Jaxa’rtes, flod i Ryssland
(Central-Asien), upprinner i Tien-shan
och flyter först mot s.v.
Nedom Hodsjent böjer S. av mot n.v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
