Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syrmätning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Syrmätning—Syssla
642
ungersk och 1521—1688 under
turkisk överhöghet.
Syrmätning, detsamma som
acidimetri.
Syrning, se Mjölk sp. 133
och Smör sp. 1058.
Syrnumerä’r, se S u r nu m e
-r ä r.
Syror, kemiska föreningar,
som innehålla väte och kunna
avspjälka detta i form av
väte-ioner (se D i s s o c i a t i o n). En
syras b a s i c i t e’ t, d. v. s.
förmåga att neutralisera baser,
beror på det antal väteatomer, varje
molekyl av S. avskiljer vid
dis-sociation (enbasiska, två- 1.
fler-basiska S.). Oorganiska S. kallas
mineral- 1. metallsyror,
om de innehålla en metall. Kan
samma grundämne bilda S. i
olika oxidationsstadier, benämnes
den lägre S. ofta syrlighet.
De organiska S., k a r b o’ n s y ■
r o r n a, kännetecknas av att
vätet är bundet i gruppen -COOH,
karboxylgruppen. Karaktäristiskt
för S. är, utom den sura smaken,
att de med baser ge salter och
färga blått lackmuspapper rött.
Sy’ros, se Syra.
Syrprene’ra, S y r p r i’ s, se
Surprenera.
Syrsor, Grryllo’dea, en
under-ordn. Rätvingar med bred
kropp, trådlika antenner och två,
långa svansborst. Hussyrsan,
Gry’llus domdsticus, är ljusgul
med bruna band på huvud och
täckvingar. Lever inomhus, ofta
i bagerier, spec. i s. Sverige.
Livnär sig av mjöl, bröd o. d.
Hanarna framkalla stridulationsljud
genom gnidning av täckvingarna
mot varandra (jfr
Gräshoppor). — Mullvadssyrsan,
Gryllotadpa gryllotalpa, är brun
och har skovellika främre
gräv-extremiteter. Längd c:a 5 cm. S.
Sverige. Gräver gångar i jorden,
21. — L e x. XI. Tr. 19. 11. 27.
Syrsor. Hussyrsa. Längd 16—20 mm.
lever av mask, insekter m. m.;
skadar stundom växtrötter.
Sy’rtenvikarna, två vikar av
Medelhavet på Afrikas nordkust.
1. Stora Syrten 1. Sy dr a
-viken, i Ital. Libyen. S. når
betydande djup. Viktigaste hamn
Benghazi. — 2. Lilla Syrten
1. Gabèsviken, i Tunis. S.
är, till fara för sjöfarten, grund
och rik på sandbankar.
Huvudhamnar Gabès och Sfax.
Syrtu’t (fr. surtout, eg. över
allt), lång livrock; bordställ
(med glaskärl för ättika, salt
etc.), bordsuppsats.
Syrup, annan form för sirap.
Syrvivans [-va’ngs], se
Sur-v i v a n s.
Syska, se S t a c h y s.
Syskon, helsyskon, barn
av samma föräldrar. Om
halv-och styvsyskon se Styv-.
—■ Syskonbarn 1. k u s i’
-n e r kallas i förhållande till
varandra personer, av vilka den ene
är barn till den andres faders 1.
moders syskon; syskonbarn
kallas även oegentligt en persons
syskons barn.
Syssla. 1. Under medeltiden
administrativt område i Danmark
(Jylland) och, från 1100-t:s slut
till 1308, i Norge (se d. o. sp.
1006), där S. förvaltades av
sysselmän. Även i Värmland
(se d. o.) funnos S. Numera
förekommer S. endast på Färöarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
