Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syrmätning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Syssling—Systematik
644
— 2. Under forntiden beteckning
för vissa av Sverige beroende,
skattskyldiga områden, bl. a.
Kurland och ösel.
Syssling (fsv. systlinger),
urspr. systerbarn, kusin på
mödernet, numera beteckning för
släktskapsförhållandet mellan
kusiners barn.
Syssloman. 1. S. 1.
ombudsman, person, som genom avtal
åtagit sig att för annan person,
huvudmannen, utföra ett
uppdrag, ett mandat (se
Uppdrag). Sy sslomann askap kan
även grundas på myndighets
förordnande, då S. vanl. kallas
kurator 1. god man. — 2. Vid sjukhus
tjänsteman, som handhar den
ekonomiska förvaltningen. — 3.
Se Domkyrkosyssloman.
Siissmilch [åy’smil§],
Johann Peter, f. 1707, d. 1767,
tysk protestantisk fältpräst. I
skriften Die göttliche Ordnung
(1741), vilken räknas som
grundläggande för
befolkningsstatisti-ken, utvecklade han i på en gång
merkantilistisk och kristlig anda
nyttan av folkökning.
Syste’m (av grek, sy’stema,
sammanställning), ordnad
sammanställning av delar till ett
helt; den ordnade förknippningen
av samhöriga kunskaper till ett
inom sig relativt slutet helt;
(tanke-, läro)byggnad; ordning,
plan; planmässighet. — Biol. Se
Systematik. — Fys. 1.
Kropp 1. sammanfattningen av
flera kroppar, som utföra vissa
processer; ett S. kan även
omfatta fält, t. ex.
elektromagnetiska. -— 2. Den rörliga delen i
vissa mätinstrument, ss.
galva-nometrar och elektrometrar. —
3. Se Måttsystem. — Geol.
Se Geokronologi. — Mus.
Se Notskrift.
Systemati’k, systematisk
framställning 1. läran om sådan.
Biol. S. 1. systematisk
botanik och systematisk
zoologi äro de biologiska
vetenskaper, som syssla med de
system, i vilka växterna och
djuren kunna sammanställas. I
artificie’ Ila system ordnas
organismerna av praktiska skäl
(bättre överblick, lättare
identifiering) efter vissa egenskaper 1.
organ men utan hänsyn till
byggnad i övrigt och släktskap. Mest
bekant är Linnés sexualsystem
(jfr d. o. och Linné). Nyare
system äro alla naturliga S.,
d. v. s. sådana S., som i
gemensamma grupper söka
sammanställa sådana organismer, vilka
äro likartade i så många och
väsentliga avseenden som
möjligt. Efter utvecklingslärans
genombrott vill man på så sätt
även låta systemen avspegla
verklig släktskap, d. v. s.
härstamning (f y logene’ tiska
system). — De största
avdelningar, vari djur-, resp, växtriket
indelas, kallas provinser.
Underavdelningar av dessa äro
i nu nämnd ordning: klasser,
ordningar, familjer,
släkten (ge’ner a, sing. ge’nus)
och arter (species). De
sistnämnda betecknas efter Linnés
föredöme med två nanm (b i
-nä’r nomenklatu’ r), varav
det första är namn på släktet,
det andra på arten. Stundom
urskiljas inom arterna
underarter (subspe’cies). Vissa arter
(t. ex. Dra’ba vefrna) bestå av
talrika mindre enheter, ofta
kallade småarter (stundom,
mindre lämpligt,
elementa’r-arter). Andra enheter inom
arterna äro var iet e’t er
(avarter) och former, vanl.
skilda genom någon mindre
vä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
