Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Systematisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Szigeti—Sågning
648
Sågning. Raka, skränkta (överst),
sneda, skränkta och sneda, stukade
sågtänder.
privilegierad ställning. Se vid.
Ungern. Historia.
Szigeti [si’getj], J o s e p h, f.
1892, ungersk violinist, främst
bemärkt som tolkare av moderna
tonsättare, ss. Busoni och
Proko-fiev.
Szlachtan [sjla’ch-] (po., av
ty. Geschlecht, släkt, ätt), se
Polen sp. 388.
Szymano’wski [sjy’-],
Karo 1, f. 1882, polsk tonsättare. S.
har i sina senare tonsättningar
anslutit sig till modernistiska
riktningar. Bland hans verk
märkas symfonier och
programstycken för orkester, operor, sånger
och pianomusik.
s. å., förk. för samma år.
Sådd sker antingen med
jämnast möjliga spridning av
utsädet, bredsådd, 1. i
oavbrutna rader, r a d s å d d, 1. radvis i
grupper, gruppsådd 1. d i b b
-1 i n g. S. utföres numera vid
åkerbruket i regel med maskin
(se Såningsmaskiner).
Skogsfrö sås ofta för hand i
upphackade sårutor (jfr
Skogsbruk sp. 818). Efter bredsådd
myllas utsädet vanl. med en harv,
men vallfrö, som insås i säd,
lämnas oftast utan myllning. Vid
rad- och gruppsådd myllar
maskinen utsädet. Jfr
Drillkultur. — Höstsäd sås på
efter-sommaren 1. hösten, övriga
grö
dor vanl. på våren, varvid
så-ningstiden avpassas efter
växtsortens fordran på groningsvärme
och groddplantornas ömtålighet
för frost (rovor, bovete, lin m. fl.,
först då fara för nattfrost anses
överstånden). Genom tidig S.
för-länges växttiden; vid vårsådd
har jorden dessutom ännu ej
förlorat för groningen önskvärd
fuktighet, ”såmust”.
Utsädes-mängden göres mindre, ju mindre
fröna och ju större och grenigare
de utvuxna plantorna äro samt
ju bättre utsädets grobarhet är.
Utsädet myllas för att få för
groningen behövlig fuktighet, men
ej djupare än att groddplantorna
nå upp i ljuset, innan frönas
näringsförråd är uttömt.
Sågfisk, Pri’stis pris tis, en art
hajlika R o c k o r med nosen
utdragen till ett långt, sågformat,
med två rader tandlika
plakoid-fjäll beväpnat utskott.
Kropps-längd 4—5 m. Varma hav, även
Medelhavet. S. lär använda
”sågen” vid jakt efter smärre fiskar
och kräftdjur i bottenslammet.
Sågning. <8. av trä m. m. sker
genom åstadkommande av
sågskär medelst tandförsedda s å
-g a r. Man skiljer mellan
cirkelsåg 1. cirkelklinga
(tänder i periferin å en
cirkelrund stålskiva), bladsåg L
vanlig sågklinga (tänder
i kanten av ett stålblad), b an d
-såg (tänder i kanten av ett
ändlöst stålband), cylindersåg
1. kronsåg (tänder i kanten
av ett stålrör) och kedjesåg
1. 1 ä n k s å g (tänder å
sinsemellan ledbara sektorer). Man
skiljer vid. mellan enkeltandning,
vilken kan vara rak, sned 1.
gles (d. v. s. med avstånd
mellan tandbaserna; P-tandning
1. finsk tandning), samt
grupptandning, där tänderna äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
