Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Systematisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Systematisera—Szekler
646
sentlig egenskap, samt raser
(spec. människo- och
husdjurs-raser) och sorter (betr,
kulturväxter ). Ex.: Anemo’ne
hepa’-tica ro’sea, är en form (med röda
blommor) av arten hepatica inom
släktet Anemone. Den tillhör
familj Ranuncula’ceae, ordning
Ra-na’les, klass Dicotyledo’ neae,
provins fanerogamer. — Skarpa
gränser mellan arter, släkten etc.
kunna emellanåt vara svåra att
uppdra. Icke dess mindre äro alla
ovannämnda grupper helt visst i
allm. naturliga enheter.
Svårigheter uppkomma ytterligare
därav, att en art ofta av skilda
forskare fått olika namn,
stundom även olika arter samma
namn. S y n o n y’ m e r n a äro
därför talrika, och hela
nomenklaturen tämligen invecklad.
Man har numera genom
internationella nomenklaturregler sökt
fastställa, vilka namn, som skola
gälla, men arbetet att bringa reda
i synonymiken är långt ifrån
slutfört.
Systematise’ra, sätta i
system, ordna. — S y s t e m
a’-t i s k, ordnad, planmässig.
Systerbäck, fi. Sestra, ry.
Ra-jojoki, i Finska viken
utmynnande å, som sedan freden i
Nöte-borg 1323 bildat gräns mellan
Finland och Ryssland med
undantag för åren 1743—1811. 64 km.
Sy’stole (grek, systole’,
hopdragning) , se Hjärta sp. 826.
Sy v, Peder Pedersen, f.
1631, d. 1702, dansk
språkforskare, skolman, präst. S:s Den
Danske Sprog-Kunst (1685) är
den första danska grammatiken
på modersmålet. Stor betydelse
ha S:s samlingar av dansk
folkdiktning (Danske Ordsprog, 2 dir,
1682—88; 200 Viser, 1695).
Szamos [sa’måsj], ung., rum.
Somes, vänsterbiflod till Theiss,
bildas av källarmarna Stora
och Lilla S. i n.v. Rumänien
och utmynnar i n.ö. Ungern. 500
km.
Szatmar-Németi [sa’ttmar
ne’metj], ung., rum. Satmar, stad
i n.v. Rumänien, vid Szamos.
Katolsk biskop. Industriort. 60,000
inv. — S. grundades av tyskar
på 1000-t.
Szechenyi [seTjenji],
Ist-v å n, f. 1791, d. 1860, greve,
ungersk magnat och politiker. S.
bedrev, främst ss. lantdagsman,
under 1820—40-t. ett energiskt
och framgångsrikt arbete för
Ungerns materiella och
kulturella höjande. Ehuru anhängare
av föreningen med Österrike,
ingick S. i den nationella
ministären 1848 men råkade i häftig
konflikt med Kossuth. Han blev s. å.
sinnessjuk.
Szeged [sä’gged], ty. Szegedin,
Ungerns näst Budapest största
stad, belägen i s. nära gränsen
mot Jugoslavien, vid Theiss strax
s. om Maros’ inflöde. 120,000 inv.
— Återuppbyggt efter Theiss’
ödeläggande översvämning 1879,
är S. en stad med modern prägel
samt starkt befäst. Säte för
katolsk biskop och sedan 1921 för
Frans Josef suniversitetet,
grundat 1872 i Klausenburg. S. är
viktigaste trafikknuten vid Theiss
med betydande handel och
industri. — S. tillhörde turkarna
1541—1686. 1849 var det säte för
ungerska revolutionsregeringen.
Székesfehérvår [se’kesj-],
stad i Ungern, 58 km. s.v. om
Budapest, med Ungerns största
trådlösa telegrafstation
(räckvidd 3,700 km.). 39,000 inv.
Szekler [se’k-], folkstam i ö.
Siebenbürgen, som talar en
ålderdomlig ungersk dialekt (c: a
500,000). S. intogo till 1848 en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
