Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Takta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Takta—Takymetri
754
rörelse (jfr
Förbränningsmotor), gångart (se d. o.), ett
bestämt avgränsat tidsavsnitt,
omfattande ett visst antal
rytmiska enheter, etc. Se även
Roddidrott och
Språk-t a k t. — Mus. T. betecknar här
ett antal rytmiska enheter
(takt-delar) av växlande intensitet
(stark 1. svag taktdel). Den
kallas jämn, om den är tvådelad,
ojämn (tre- 1. trippeltakt), då
den är tredelad; undantagsvis
förekommer även T. med fem
1. flera enheter. — T a k t a r
-ten angavs i
mensuralmusi-ken (se d. o.) genom en cirkel
för tretakt och en halvcirkel för
tvåtakt, vilket senare tecken ännu
användes för att utmärka i/i T.
—• I övrigt användas för att
angiva T. bråktal, varvid tälj aren
bestämmer antalet taktdelar inom
T. — Taktstreck, dragna
lodrätt över notplanet för att
avgränsa T., kommo först i bruk
omkr. 1600. Vid samspel 1.
sam-sjungning utmärkes T. genom
taktslagning med handen 1. en
träribba (taktpinne), varvid
nedslag anger stark och uppslag
svag taktdel. T. kan även
uppmätas genom metronom (se d. o.).
Jfr f. ö. Alla breve,
Dirigent och Rytm.
Takta säges en ridhäst göra,
som i st. f. att skritta ”lunkar”
fram med sänkt rygg. Felet beror
på oriktig dressyr 1. nervositet
hos hästen och kan, ofta med
svårighet, rättas genom lugnande
inverkan 1. dressyr i trav och
galopp, varigenom ryggen stärkes.
Taktegelstruktur, struktur,
där upprepade över skjutningar
och veckförkastningar givit
upphov till varandra taktegelformigt
täckande bergpartier.
Takti’k (grek, taktike’, av
ta’ttein, ordna), truppförings-
konst (se Krigskonst); även
i överförd bet.: tillvägagångssätt
i allm. — T a’ k t i k e r, person,
som leder truppföringen och
bestämmer över stridskrafternas
användning i strid; person med
taktisk begåvning. — Adj.: t a’k
-t i s k.
Taktil (av lat. ta’ctus,
känsel), till känselsinnet hörande.
Taktiska övningar avse att
utan trupp utbilda befälet i
trupp-föring. Då befäl ur flera
truppförband närvara, bruka T. kallas
fältövningar (se d. o.).
Taktisk enhet, den minsta
s. k. stridsenheten inom något av
huvudvapenslagen; kompani vid
infanteriet, skvadron vid
kavalleriet och batteri vid artilleriet.
Taktäckning anbringas på
taklaget, vanl. pä ett underlag av
bräder 1. läkt 1. bådadera. Torv
ss. T. är numera sällsynt;
halm 1. vass, äro olämpliga
pä grund av eldfaran. Bräder
som T. spikas, vanl. på lock, i
takets lutningsriktning. Tjärad
näver fasthålles antingen med
kluvna stockar, t a k v e d, i
lut-ningsriktningen 1. belägges med
jord 1. torv. Om spåntak se
Spän. Användes takpapp
(asfaltpapp) 1. plan plåt, måste
underlaget vara fullt plant.
Koppar- och blyplåt kräva ytterst
små underhållskostnader.
Järnplåt måste däremot målas, såvida
den ej är galvaniserad.
Korrugerad plåt fordrar ej särskilt
underlag. Takskiffer (se d. o.) och
taktegel (se Tegel) fordra på
grund av sin tyngd kraftiga
takstolar. Skiffern ersättes numera
ofta med etern i’t (se
Asbest) 1. annan asbestcement.
Taku, se T i e n t s i n.
Takymetri’ [taky-] (av grek.
taky’s, snabb, och metron,
mä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
