Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Takta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Tal—Talbot
756
ta), se Praktisk
geometri sp. 548.
Tal, det grundläggande
begrepp, varmed den matematiska
analysen (se Matematik)
opererar. Om man utgår från den
naturliga talserien 1,
2, 3, . . ., så gälla för dessa tal
vissa räkneregler, som bl. a.
medföra, att om a och b äro två
naturliga tal, så gäller detsamma
om summan a -\-b och produkten
ab. För differensen a—b gäller
detta däremot, endast om a är
större än b. För att kunna utföra
subtraktionen a—b, även då a är
mindre än 1. lika med b, får man
utom de positiva talen införa nya
tal: noll och de hela n e’ g a
-tiva talen (se d. o.). På samma
sätt ger divisionen anledning till
införandet av brutna tal 1.
bråk (se d. o.) och
kvadratrot-utdragningen jämte andra högre
operationer till införandet av i r
-ratione’lla tal. I motsats
till de sistnämnda kallas hela
tal och bråk med ett
gemensamt namn r a t i o n e’ 1 1 a
tal. Behovet att lösa vissa
ekvationer, t. ex. sådana av formen
x2 = — a2, föranleder slutligen
införandet av imagin ä’ ra tal.
Jämte den nu angivna
indelningen finnas många andra; ett tal
kallas t. ex. a 1 g e b r a’ i s k t,
om det är rot till en algebraisk
ekvation med heltalskoefficienter,
annars transcende’nt.
Talaa’t pasja, f. 1874, d. 1921,
turkisk politiker. T. ledde
”Kommittén för enighet och framsteg”,
som genomförde den ungturkiska
revolutionen 1908 och var 1909—
11 inrikesminister. 1913 ånyo
innehavare av denna post, blev
han regeringens verklige ledare
och genomdrev jämte Enver pasja
(se d. o.) Turkiets allians med
centralmakterna i världskriget.
1917 blev han storvesir men
avgick okt. 1918 och flydde till
Tyskland, där han mördades av
en armenier till hämnd för de
massakrer han under sin makts
dagar låtit anställa mot Turkiets
armeniska undersåtar.
Talan, kärandens, resp,
svarandens yrkande, käromål, resp,
svaromål, i en rättegång (se d. o.).
Man skiljer mellan f u 11 g ö
-relsetalan, som innefattar
yrkande att domstolen skall
ålägga motparten fullgörandet av
en prestation, t. ex. betalandet av
ett penningbelopp,
faststäl-lelse t alan, som avser att
domstolen skall fastställa, hur
rättsförhållandet mellan parterna
i visst hänseende är beskaffat,
samt T., som går ut på
konstitutiv dom, d. v. s. vill genom
domen vinna en rättsändring i
förhållande till motparten, t. ex.
äk-tenskapsskillnadsdom.
Talande båglampa, se
Sjung-ande båglampa.
Tala’ng (fr. talent), begåvning,
skicklighet. Beteckningen härrör
från liknelsen om punden (grek.
ta’lanton; se Talent) i Matt.
25. Jfr Snille.
Tala’r (av lat. tala/ris,
räckande till fotknölarna, av ta’lus,
fotknöl), i senromersk tid långt,
skjortliknande plagg; fotsid,
veckrik klädnad, i vissa länder
ämbetsdräkt för präster, domare etc.
TaTatta, taTattal, grek.,
”havet, havet!”, jubelrop, som de
tiotusen grekerna under Xenofon
(se d. o.) efter sitt mödosamma
återtåg genom Mindre Asien höjde
vid anblicken av Svarta havet.
Talbot [tåTbot]. 1. Se
Shrewsbury. — 2.
William Henry Fox T., f. 1800,
d. 1877, engelsk uppfinnare,
offentliggjorde nästan samtidigt
med Daguerre och oberoende av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
