Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Talbotprocessen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Tall
760
Tall. Gren med två honblommor
(överst), tre hanblomställningar och
kottar av tre olika årgångar.
de mineral av sammansättningen
H2O, 3MgO, 4SiO2. T. är en
omvandlingsprodukt av
magnesiumrika mineral, ss. olivin och
augi-ter, och är vanl. svagt grönfärgat.
T. användes till smörjmedel,
puder och smink samt till
fyllnadsmassa i papper. — S p ä c k
-sten, s t e a t i’ t, är en tät
va-rietet, som användes till
skräd-darkrita, till gasbrännare och
som isoleringsmedel inom
elektrotekniken. — Talkskiffer är
en metamorfisk bergart, som
hu-vudsakl. består av T., dock ofta
uppblandad med klorit, i vilket
fall bergarten kallas täljsten.
Denna är mjuk och lätt att
bearbeta samt användes till
bygg-nadssten, ugnar, husgeråd m. m.;
brytes vid Handöl i Jämtland. —
T a 1 k j o r d, äldre benämning
på magnesiumoxid 1. magnesia.
— T al k s p a t, detsamma som
magnesit.
Tall, Te 11 (arab., ”kulle”)
ingår i många geografiska namn;
benämning på bl. a. de
odlings
bara områdena vid Atlasbergens
nordsida.
Tall, arter av släktet Pi’nus
(ordn. Coni’ferae), vintergröna
barrträd med långskott, som
uppbära bruna, fjällika blad, och
kortskott, som uppbära 2—flera,
fleråriga barr. Hanblommorna
sitta i kottelika samlingar vid
långskottens bas, de röda
honblommorna i långskottens spets.
De äro vindblommor, och massor
av pollen alstras (”svavelregn”).
Kottarna mogna andra året och
ha då vanl. kottefjällen
förtjoc-kade i spetsen. Fröna äro vanl.
vingade. Vild i Sverige är
vanlig T. I. fur (a), Pinus
sil-ve’stris, med rödgul—rödbrun,
högre upp på stammen
avflagran-de bark, 3—6 cm. långa, blågröna
barr, vanl. två på varje
kortskott, samt äggformiga kottar.
Trädet kan i Sverige bli över 30
m. högt och bortåt 600 år
gammalt. Det förekommer över
nästan hela Europa och n. Asien.
I Sverige, dit det invandrade från
s.v. efter istiden (efter björken
men före eken), saknas det blott
i fjälltrakterna. Tallskog
föryngras bäst med traktblädning.
Veden har gulvit splint och
röd-aktig kärna; virket användes
framför allt till byggnadsvirke,
i möbelsnickeriet etc. samt även
till pappersmassa. Två
underarter förekomma: sydsvensk
T. (underart septentriona’lis)
och nordsvensk T. (underart
lappo’nica). Hos den förra äro de
mogna kottarna gråbruna 1.
-gröna, kottefjällen tunna, barren
smala, trädets krona vid o. s. v.,
hos den senare är kottefärgen
mer gulbrun, kottefjällen
tjockare, barren tämligen korta och
breda, kronan smalare o. s. v.
De två typerna ha dessutom
skilda anspråk på klimat (av vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
