Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tallbastborre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Tallbastborre—Talleyrand
762
vid skogsodling). Sydsvensk T.
förekommer s. om en
ungefärlig linje Kongsvinger—Siljan—
Sundsvall, nordsvensk T.
förekommer n. därom samt, helst i
bergstrakter, även något
sydligare (se vid. Skogstyper).
Bland avvikande tallformer
märkes o r m t a 11 (var. virga’ta),
med långa grenar nästan utan
smågrenar samt långa barr. —
Av övriga arter märkas följande:
Berg- 1. dvärgtall, Pinus
monta’na, lågt träd 1. buske från
mell. och s. Europas berg, odlas
ofta i skyddsskog (jfr d. o.).
Barren äro mörkgröna, parvisa.
Svarttall, Pinus ni’gra
(la-ri’cio), högväxt med mörkgröna,
parvisa barr, från s. Europa och
v. Asien, odlas ofta, i Sverige
mest som parkträd. W e y
-mouth- 1. vittall, Pinus
stro’bus, högväxt med intill 10
cm. långa, veka, blågröna barr,
5 på varje kortskott, lämnar i
sitt hemland, n.ö. Nord-Amerika,
ett värdefullt virke samt odlas i
Sverige ofta, mest som parkträd.
Ce’mbra- 1. brödtall,
a’ r v e, Pinus cdmbra, med
intill 8 cm. långa, grova, på
utsidan gröna, på insidan blågrå
barr, 5 på vart kortskott, hör
hemma i Alpernas och
Karpater-nas högre delar och i n. Asien
samt odlas ofta. Fröna äro
ätliga. Värdefullt virke erhålles
vid. i Nord-Amerika av Pinus
palu’stris, pitchpine, jämte
några andra arter även kallad
södra gultallen (i s. och s.ö.),
Pinus ponder o’ sa, västra
gultallen (i bergen i v.) m. fl. I
Medelhavsländerna växer pinje,
Pinus pi’nea, med parasollformad
krona samt ätliga frön
(pinje-nötter). Se även A1 e p p o
-tall. — Av sjukdomar på vanlig
T. märkas törskate, skytte,
vrid
rost (knäckesjuka),
honungsskiv-ling, tallticka m. fl., av skadedjur
märgborrar, barrsteklar,
barkborrar, snytbagge. — Utom virke
erhålles av flera tallarter harts
(t a 11 k å d a, terpentin),
kolofo-nium, trätjära och träkol. T a
list r u n t, torkade unga skott av
vanlig T., användes förr som
urindrivande medel samt till att
sätta smak på öl och brännvin.
Medicinsk användning har även
tallbarrsolja.
Tallbastborre, se
Barkborrar.
Tallbit, PinVcola enuclea’tor,
en art Finkfåglar med kort,
mycket tjock näbb och kluven
stjärt. Hos hanen är ryggen grå
med röda fjäderkanter, buken grå,
huvudet, halsen, bröstet och
sidorna röda. Hos honan är det röda
ersatt av röd- 1. gröngult. Längd
22—25 cm. T. lever huvudsaki.
av frön, bär o. d. Häckar i n.
Sveriges barrskogar. Ägg 3—4, ljust
blågröna, mörkfläckiga.
Strykfågel.
Tallbock, se L a m i i n a e.
Talleyrand [talra’ij], Charles
Maurice, f. 1754, d. 1838,
furste av Benevent 1806,
hertig av T.-Périgord 1815, fransk
statsman. T. gjorde en snabb
prästerlig karriär och var 1789—91
biskop i Autun. Starkt influerad
av den radikala
upplysningsfilosofin, framträdde T. i
nationalförsamlingen 1789—91 som en av
reformpartiets ledare. Han väckte
förslaget om kyrkogodsens
reduktion och medverkade till
genomförandet av den borgerliga
kyrko-organisationen. 1797—99 var T.
direktoriets utrikesminister och
blev sedan Bonapartes. Med
överlägsen skicklighet medverkade
han till befästandet av dennes
välde i Europa. Efter hand greps
han emellertid av en viss skepsis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
