Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taohualuen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Taohualuen—Tapet
794
T. är en av Sveriges på
fornläm-ningar rikaste socknar med ett
stort antal gravfält från alla
perioder av forntiden ocli ej mindre
än 256 hällristningar. — 2. Härad
i Norrvikens domsaga, Göteb. 1.,
omfattande socknarna T. 1 och
Lur.
Taohualuen, förstad till
Yi-yang i prov. Hunan, Kina, n.v.
om Changsha. I T. finnes en av
Svenska kyrkans mission i
samband med den kinesisk-lutherska
kyrkan upprättad luthersk
högskola, öppnad 1923.
Taofsm, se Kina sp. 796.
Taormi’na, stad på Sicilien,
Italien, nära östkusten. 5,000
inv. — T. är på grund av sitt
mjlda klimat och landskapets
utomordentliga skönhet mycket
besökt av turister. Bland de
talrika antika byggnadslämningarna
i och invid T. märkas teatern,
av grekiskt ursprung och med en
väl bevarad scenanordning från
romersk tid, och kastellet,
belägna på två berg å ömse sidor
om T. (se ill. till Sicilien sp.
503). — T., forntidens
Tauro-me’nion, grundades vid början av
300-t. f. Kr. av sikuler, blev
senare en blomstrande grekisk stad
men förföll under romersk tid.
Ta’pa, se Polynesier.
Tapajoz [taöpäijå’s],
högerbiflod till Amasonfloden, i mell.
Brasilien. C:a 2,000 km.
Ta’pes, ett släkte marina
Musslor med avlångt skal och
tre låständer i var skalhälft.
Jfr T a p e s h a v e t.
Tapeshavet, benämning på
Nordsjön under den postglaciala
tidens senare del, då genom
landsänkning havet stod 60 å 70 m.
högre än nu i n. Bohuslän,
Limfjorden var en havs arm och
Nordsjön alltså hade friare
tillträde till Sveriges västkust.
Där
igenom kunde sydliga,
värme-krävande blötdjur, ss. Ta’pes,
invandra. Samtidigt utbredde sig
i baltiska bäckenet Litorinahavet
(se d. o.), vilket jämte T.
sammanfattas under namnet p os t
-g 1 a c i a’ la havet.
Tape’t ( av lat. tape’tum,
täcke), väggbeklädnad av
textilier, läder 1. papper. Bruket
av textilier för detta
ändamål, d. v. s. bonader, spåras
långt tillbaka och hade nog urspr.
praktisk betydelse — att skydda
mot kylan — men blev snart
föremål för konstnärliga omsorger.
Bland de äldsta bevarade
exemplen är den berömda
Bayeuxtape-ten (se d. o.) och de svenska
bonaderna från Skog och
Över-Hog-dal (se dessa ord). I alla
avseenden mest betydelsefull är den
rika produktion av T. med
bildframställningar i
gobelängvävnad, som särskilt under 1400—
1600-t. blomstrade i Europa (se
Gobeläng). En avspegling av
detta mod är det till sen tid hos
allmogen kvarlevande bruket att
vid högtider ”dra” stugan med
vävnadei’ (”drätter”). — De stora
flyttbara gobelängerna
undanträngdes småningom av T. av
gyllenläder (se d. o.), särskilt
utmärkande för 1600-t., och de under
1700-t. alltmer vanliga fasta
väggdekorationerna med boaseringar
och indelningai- i fält med infällda
siden- 1. andra vävnader,
avpassade gobelänger, målningar 1.
speglar. — Som en prisbilligare
ersättning började man under
1700-t. att använda papperstapeter
med tryckta mönster. Dessa voro
tidigast hopfogade av ark med
handtryckta, ibland även
hand-målade mönster. Sedan
pappers-tapeterna på 1800-t. slagit helt
igenom, tillverkas de
fabriksmäs-sigt i rullar, vilket haft till följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
