Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taohualuen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Tapetgrupp—Tara
796
Vanlig tapir. Längd c:a 2 m.
en konstnärlig dekadans, främst
yttrande sig i imiterande av
dyrbar are material (siden, gobeläng,
gyllenläder etc.). Ett uppsving
betecknar en del av den
modernaste tapetindustrins alster, som
tecknats av konstnärer.
Tapetgrupp, i (vanl.
geometriskt regelbundet) mönster ordnad
grupp av låga, olikfärgade
blom-och bladväxter i trädgård 1. park.
Tapetse’rarbi, se Solitära
bin.
Tapetse’rare (fr. tapissier-, jfr
Tapisseri), person, som utför
t a p e t s e r a r a r b e t e n, d. v. s.
stoppning och överklädning av
möbler, uppsättning av draperier,
anbringande av mattor etc.
Tapetse’rarstift,
möbel-stift, tännlika, korta stift
med pressade stora, buktiga
huvuden, vanl. av mässing.
TapeTum lucidum, se ö g a.
Tapio’ka, se M a n i h o t.
Tapi’rer, Tapi’ridae, en fam.
Uddatåiga hovdjur med
nosen något utdragen, snabellik,
fyra tår på fram-, tre på
bakbenen och kort svans. Syd- och
Central-Amerika samt s. Asien,
i vattenrika skogstrakter.
Växt-ätare. Nattdjur. T. äro skickliga
simmare och dyka gärna.
Vanliga 1. sydam er
ikans-k a T., Tapi’rus terre’stris, är
mörkt gråbrun och bär en kort,
styv man på halsen. Ungarna äro
längs str immiga.
Tapisseri’ (fr. tapisserie, av
tapis, matta, duk), stundom
detsamma som gobeläng (se d. o. sp.
1341); vanl. enklare broderier i
allm. (t. ex. i sms.
”tapisseri-affär”). — Tapisser
iarbete n, spec. korsstygns- och
pärl-broderier på stramalj, moderna
vid 1800-t:s mitt. —
Tapisseri n å 1, kort synål med långt öga,
använd för broderi.
Tappa, se Jakt sp. 29.
Tappning. Geol.
Katastrofar-tad uttappning av en större
vattenmassa. Sådana katastrofer
inträffade vid flera tillfällen under
senglaciala tiden i följd av
istäckets bortsmältning; en av de
största var T. vid n. Billingen,
då baltiska issjön sänktes ett
par 10-tal m. Mest bekant i
historisk tid är Ragundasjöns T. (se
Indalsälven sp. 1286).
Tappt, se Jakt sp. 29.
Ta’psos, se T h a p s u s.
Ta’pti, flod i Främre Indien,
upprinner n.v. om Nagpur och
utmynnar i Cambayviken. 720 km.
Ta’pto (Ity., eg. tappen till;
urspr. signal att tappen skulle
slås i öltunnorna och
dryckeslagen upphöra), aftonsignal till
trupp ss. tecken, att manskapet
skall gå till sina logement.
Tara [ta’ro], by i grevsk.
Meath, prov. Leinster, Irländska
fristaten, nära floden Boyne. På
en kulle vid T., Hill of T., låg
fordom den irländska
överkonungens borg (jfr Irland sp. 1497).
Ta’ra (ital., av arab, tarha, det
bortkastade), omslag, omhölje vid
försändning av en vara; vikten
därav. N e’ 11 o t a r a är den
verkliga vikten, u’ s o t a r a den
enl. överenskommelse 1.
affärsku-tym på visst sätt beräknade T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
