Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tarmguld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Tarmguld—Tarragona
806
T:s mängd och sammansättning
beror på födans art och
bakterie-floran. Lukten ges huvudsaki. av
skatol, indol, svavelväte och
mer-kaptan.
Tarmguld, tråd, bestående av
en på ena sidan förgylld, smal
remsa av tarmhinna, spunnen
kring en silke- 1. linnetråd.
Tarmkanal,
matsmältningska-nal (jfr
Matsmältningsorgan och Tarm).
Tarmkatarr, se Mag- och
tarmsj ukdomar.
Tarmkrös, t a r m k ä x, se
Tarm sp. 803.
Tarmsjukdomar, se M a g - och
tarmsj ukdomar.
Tarmsköljning, se
Lavemang.
Tarmsten 1. k o p r o 1 i’ t,
kon-krement, bildat i tarmen, hos
människa vanl. huvudsaki.
bestående av fosfater och såpor,
stundom av gallsyror. T. kunna
nå betydlig storlek.
Tarmvred, se Mag- och
tarmsjukdomar sp. 1079.
Tarn. 1. Högerbiflod till
Ga-ronne, s. Frankrike, upprinner på
Cevennerna och flyter, djupt
nedskuren, över Causses till
slättlandet. 375 km., därav 147 segelbara.
— 2. Departement i s. Frankrike,
kring T. 1. Åkerbruk och
vinodling. 300,000 inv. Huvudstad Albi.
Tarn-et-Garonne [e garå’nn],
departement i s. Frankrike, kring
Tarns inflöde i Garonne. Jordbruk
och boskapsskötsel. 160,000 inv.
Huvudstad Montauban.
Tarno’pol. 1. Departement i
s.ö. Polen, på gränsen mot
Ryssland och Rumänien. Jordbruk.
16,240 kvkm. 1,4 mill. inv. — 2.
Huvudstad i T. 1, vid Seret.
Han-delscentrum. 31,000 inv.
Tarnow, stad i dep. Krakow,
s. Polen, vid en biflod till Dunajec.
Handelscentrum. 36,000 inv. —
Om slaget vid Gorlice—Tarnow
se G a 1 i z i e n sp. 1009.
Ta’ro, t a’ r r o, Coloca’sia
an-tiquo’rum (fam. Ara’ceoe),
storväxt ört med breda blad,
härstammar från indomalajiska
övärlden och odlas i tropikerna
som köksväxt. De tjocka,
stärkelserika rotstockarna ätas (som
potatis). Flera Coiocasia-arter
odlas som prydnadsväxter i
bladgrupper.
Taro’ck (ital. tarocco), ett
synnerligen komplicerat kortspel för
tre personer, spelas med den
liksom T. till sitt ursprung med
gammal mystik förbundna
tarock-leken (se K o r t s p e 1 sp. 1245 f.).
Tarpa’n, se H ä s t d j u i’ sp.
1163.
Tarpe’iska klippan, brant
ut-språng vid Capitolium i Rom, där
dödsdömda förbrytare
nedstörtades. T. har enl. sägnen uppkallats
efter romarinnan Tarpei’a, som
förrådde Capitolium till
sabiner-na men sedan dräptes av dem.
Tarqui’nii, forntida stad i
mell. Italien, nuv. Corneto
Tar-quinia (se d. o.), etruskernas
huvudstad. Från T. skall T a r
-qu i’nier nas dynasti (se
Romerska riket sp. 1287) ha
härstammat.
Tarqui’nius, två romerska
konungar (se Romerska
riket sp. 1287 och Lucretia).
Tarragona [-gå’na]. 1. Provins
i Katalonien, n.ö. Spanien.
Vin-och fruktodling. 360,000 inv. —
2. Huvudstad i T. 1, vid
Medelhavet. Ärkebiskopssäte. 28,000
inv. — T:s äldre del omges av
väldiga kyklopiska murar av
för-romerskt ursprung. Katedralen,
en av Spaniens vackraste, är
uppförd omkr. 1200 och står i
förbindelse med ett kloster från
samma tid. I närheten av T.
fin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
