Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tarmguld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Tarr ekaise—Tas j kent
808
nes en storslagen romersk
akve-dukt. T. är starkt befäst. — 2.
T., forntidens Ta’rraco, grundades
av ibererna och erövrades 218
f. Kr. av romarna. Det blev senare
en av det romerska imperiets mest
blomstrande hamnstäder. 711
ödelädes T. av araberna men blev
efter dessas fördrivande 1089
ärkebiskopssäte.
Ta’rrekaise, fjällmassiv i Lule
lappmark, Norrb. L, n.v. om
Kvikkjokks kapell, 1,850 m. ö. h.
Se M a g n e s i t.
Tars (av grek. tarso’s, eg.
torkria, flat yta). 1. Se Fåglar
sp. 820. — 2. Se S k ö 1 d sp. 952.
Ta’rsis, en i G. T. flerstädes
omtalad plats, tydligen den
ty-riska kolonin T ar te’ssus i Spanien
(vid Guadalquivirs mynning).
Tarsled, socken i Älvsb. 1.,
jämte Herrljunga, Remmene,
Fö-lene och Eggvena pastorat i
Skara stift. 515 inv.
Ta’rsus, T a r s o s, stad i
Turkiet, vid Taurus’ fot, v. om
Ada-na. C:a 18,000 inv. — T., som
urspr. trol. var en jonisk koloni,
var under forntiden Kilikiens (se
d. o.) huvudstad. Jfr P a u 1 u s.
Tartaglia [-ta’llja]
(”stammaren”), Niccolö, f. omkr. 1500,
d. 1557, italiensk matematiker,
verksam omväxlande i Venedig
och Brescia, fann oberoende av del
Ferro och Cardano den
alge-braiska tredjegradsekvationens
lösning.
Tartan [ta’ton], eng., en rutig
yllevävnad, använd till skotska
högländarnas nationaldräkter.
Tarta’rer, oriktig form för
tatarer.
Ta’rtaros, forngrekiskt namn
på underjorden (se Hades).
Tartele’tter (fr. tartelettes,
dim. av tarte, tårta), små
bakverk av mör- 1. smördeg, serveras
med någon stuvning som
mellan
rätt 1. fyllda med sylt, kräm
e. d. som efterrätt.
Tartfni, Giuseppe, f. 1692.
d. 1770, italiensk violinist och
tonsättare. T. är en av det
klassiska violinspelets största
mästare, vars undervisning spec. betr,
stråkföringen genom lärjungar
fortplantats till senare
generationer. Hans tonsättningar omfatta
ett stort antal sonater för violin,
bl. a. den s. k. Djävulsdrillen
(Trillo del diavolo), solokonserter
samt kammarmusik för olika
besättningar. T. utgav även
teoretiska arbeten samt ett studieverk
över stråkföringen, L’arte del
arco. — Tartinis toner, de
av Tartini upptäckta
differenstonerna (se Ton).
Tartra’t, salter av vinsyra
((Tcidum tarta’ricum).
Ta’rtu, se D o r p a t.
Tasji-Iama, se Lama.
Tasji-Lunpo, klosterstad i s.
Tibet, nära staden Shigatse (se
Lama sp. 167).
Tasjke’nt, T a s k e n t,
huvudstad i ett onfråde med samma
namn och (provisoriskt) i rep.
Usbekistan, Ryssland, vid en
biflod till Syr-Darja. 300,000 inv.
— T:s gamla del, som omges av
murar, har asiatisk prägel med
många moskéer, kar avanser a jer
o. s. v. De nyare kvarteren äro
däremot anlagda efter europeiska
mönster. — T. är centrum för
den centralasiatiska
kulturminnesvården, som handhas av en 1920
grundad kommitté, undei’ vilken
även ett flertal museer lyda. Stort
universitet (grundat 1918; 3,400
studenter) och astronomiskt
ob-servatorium. Staden är ändpunkt
för Transkaspiska banan och
järnvägen från Samara över Orenburg
och är viktigt handelscentrum, av
betydelse särskilt för transitohan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
