Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér - 1. Esaias Tegnér - 2. Esaias Tegnér d. y. - 3. Elof Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Tegnér
862
sista år blev hans hypokondri allt
svårare, och 1840—41 nödgades
han länge uppehålla sig på en
sinnessjukanstalt i Schleswig. — En
viktig plats i T:s författarskap
intaga hans mästerliga, friska och
spirituella brev (åtskilliga riktade
till de kvinnor, bl. a. Martina v.
Schwerin och Hilda Wijk, ”den
blåögda”, vilka spelade en viktig
roll i T:s liv), intressanta såväl
genom sina otvungna skildringar
och sin drastiskt träffande
karak-täriseringskonst som därigenom
att de ge levande uttryck åt T: s
personlighet. — T. är en av den
svenska litteraturens
förgrundsgestalter, en överlägsen, djup och
rik men på samma gång ljus och
klar personlighet, vars diktning
i skilda hänseenden utövat ett
bestämmande inflytande på det
mesta av 1800-t :s svenska lyrik,
som från T. upptagit den poetiska
idealismen, fosterlandskärleken
och den starkt retoriska om också
stundom frasrika och överdrivet
praktälskande läggningen. Högt
uppburen av samtiden, har T.
även av eftervärlden ägnats en
livlig beundran. Hans hem från
professorstiden i Lund har
bibehållits som museum. T:s Samlade
skrifter, av vilka en första uppl.
ombestyrdes av C. V. Bottiger (7
bd, 1847—51), ha utgivits i en
fullständig uppl. (10 bd, 1919—
25). I den omfattande Tegnér
-forskningen har framför allt F.
Böök framträtt; hans huvudverk
är Esaias Tegnér (1917, ofullb.).
— 2. E s a i a s T. d. y., f. 1843,
den föreg:s sonson, språkforskare,
prof, i österländska språk i Lund
1879—1908, chef för redaktionen
av Sv. akad:s ordbok 1913—19,
led. av Sv. akad. 1882. Från de
österländska språken fördes T.
småningom alltmer över till den
svenska och jämförande indoeuro-
Esaias Tegnér d. y.
peiska språkforskningen. Hans
talrika arbeten, bland vilka
märkas Språkets makt öfver tanken
(1880), Om poesiens språk (1883)
och Om genus i svenskan (1892),
ha på grund av T:s populära,
spirituella framställningssätt och
eleganta stilkonst blivit lästa
långt utanför fackkretsarna. I
aktuella språkfrågor har T. ofta
gjort sin mening gällande.
Sålunda bekämpade han den
ytter-ligtgående pur ismen (jfr
Språkrik tighet), och i 1880-t:s
rättstavningsstrider intog han en
medlande ståndpunkt. Som led.
av bibelkommissionen (1884—
1917) har T. gjort värdefulla
insatser, spec. vid utarbetandet av
översättningarna av Bibelns
poetiska böcker. 1922 började utgivas
ett urval av T: s arbeten, Ur
språkens värld (I, 1922, II, 1925). —
3. Elof T., f. 1844, d. 1900, den
föreg: s broder, kulturhistoriker,
bibliotekarie och chef för Lunds
universitetsbibliotek 1883. Bland
hans arbeten märkas den
ypperliga biografin Gustaf Maurits
Armfelt (3 bd, 1883—87) samt
andra delen av Lunds universitets
historia 1668—1868 (1868; tills.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
