Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tempelhof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Tempelhof—Temperament
922
dispens från kyrkans ordinarie
kontroll och föreskrifter, vilket
medförde en viss spänning med de
biskopliga myndigheterna. Från de
världsliga furstarna erhöllos
vittgående skattefrihets- och
rätts-privilegier, och sålunda
utvecklade sig T. till både en ”kyrka i
kyrkan” och en ”stat i staten”.
— T:s medlemmar voro av 4
kategorier: riddare (som buro
vit mantel), ordenspräster,
väpnare och civilbetjäning. Alla ägde
att bära ordenstecknet, ett rött,
i spetsarna kluvet kors. T.
styrdes av en på livstid vald
stormästare, som ägde furstlig rang.
Hans säte var till 1291
Jerusalem, därefter Cypern. Antalet
riddare under blomstringstiden
omkr. 1200 beräknas till över
20,000. De voro organiserade i
provinser, vardera omfattande en
mängd ofta befästa ordenshus,
s. k. tempel, de förnämsta i Paris
och London (se Temple). Sin
främsta betydelse fick T. ss.
internationellt penninginstitut till
tjänst för furstar och pilgrimer.
Templet i Paris fungerade som
europeisk storbank. T:s utan
hänsyn till de särskilda staternas
strävanden utnyttjade
maktställning och dess av ryktet överdrivna
rikedomar ådrog den ovilja
särskilt i Frankrike. Rykten om
kät-terier och sedeslöshet inom T. ■—
särskilt vissa blasfemiska
ceremonier vid nyintagning av
medlemmar, måhända grundade på något
drastiskt lydnadsprov — gåvo
Filip IV (se d. o.) en förevändning
att 1307 inleda en
inkvisitions-process mot dess medlemmar i
Frankrike, vilka alla på en och
samma dag fängslades. Genom
tortyr och hänsynslösa
förhörsmetoder framkommo en mängd
bekännelser, och ett 50-tal riddare
brändes på bål ss. kättare. 1312
upplöstes T. av påven och
tillerkändes Filip största delen av dess
egendom. T:s siste stormästare,
Jacques de Molay, återkallade nu
sin ”bekännelse” och blev då 1314
bränd i Paris. — Processen mot
T. fick största betydelse för
inkvisitionens utveckling ävensom
för stadfästandet av tron på
djä-vulsdyrkan och trolldomsväsen.
Te’mpelhof [håf], del av
Gross-Berlin, s. om Berlin. 34,000
inv. Vid T. ligger
Tempel-h o f er Feld, förr paradplats,
nu dels bebyggt, dels flygfält
med stor flygstation.
Tempelinvigningens högtid,
judisk högtid, firad till minne av
den efter Judas Mackabeus’ seger
165 f. Kr. företagna reningen
och återinvigningen av Jerusalems
tempel. I T:s ceremoniel ingå
moment från en utom-israelitisk
ljusfest. Den firades urspr. vid
vintersolståndet, 25 dec., nu i
början av dec.
Tempelman, Olof, f. 1745, d.
1816, arkitekt, prof, vid
Konstakademin 1779. T. är en typisk
representant för den
gustavianska stilens sista, strängt
antikiserande fas. Hans mest kända
verk äro gymnasiet (numera
rådhuset) i Härnösand (se ill. till
d. o.), Gustav III:s paviljong å
Haga (se ill. till d. o.) och
fasaden till Kanslihuset (se ill. till
d. o.).
Te’mpera (av lat. tempera’re,
blanda), målning med
vattenfärger, rivna med ett lim- 1.
gummiartat bindemedel, före
uppkomsten av oljemålningen (se d.
o.) den allenarådande tekniken
vid utförandet av stafflimålningar
(på träskivor med kritgrund). T.
har på senare tid i någon
utsträckning återupptagits,
huvudsaki. för dekorativa ändamål.
Temperame’nt (lat. tempera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
